Strödda underrättelser. Medicinskt. Alkoholismen i Frankrike. Iracademie d mådecine i Paris tillsatte sistl. år en komitå, sön skulle rådslå om medel att stäfja det år för å tilltagande missbruket af spirituösadrycker, isyn nerhet bränvinet. : Till denna komitå inlemnade: arbeten af dr Jeannel, af generalinspektören fö dårhusen dr Lunier samt af medlemmen af na tionalförsamlingen dr Roussel, hvilka arbeten be handlade frågorna om förminskandet af drycken skapen inom armån, om de lagar, som böra stäfjs denna hos hela nationen, samt om de spirituöss dryckernas egenskap att befrämja vansinne. Dok tor Bergeron. en medlem af nämnda komite, ha: afgifvit en vidlyftig berättelse härom, hvilken ä införd i Julihäftet af Amnnales dhygiene pu blique och ur hvilken vi vilja meddela följande faktiska förhållanden: t I första fjerdedelen af innevarande århundrade voro vin, öl och cider nästan de enda starka dryc ker, som konsumerades pålandsbygden; men nä beredningen af sädesbränvin och med -hyitbets sockerindustrien af hvitbetsbränvin -kom i svang och hastigt spreds; när 1824-års lag tillät obe gränsad alkoholisation af.vinerna, utan afseende på den begagnade vinspritens ursprung, och nä orsaker af hvarjehanda slag nästan oaflåtligt in verkade menligt på den allmänna moralen, till tog bränvinsförbrukningen i väldiga progressio ner, och om också konsumtionen af de mildare sprithaltiga dryckerna Famtidigt har tilltagit,. äl et-.dock nästan uteslutande bränvinet. som de verkningar äro att tillskrifva. hvilka på ett för färligt sätt framträdt i det förökade antalet fall af suparagalenskap, delirium tremens, de oliks formerna af alkoholismen och slutligen i ar måns demoralisation i kriget 1870—71 (hvilke föröfrigt förmärktes redan i 1859 års krig och aj samma orsaker). Huru hastigt förbrukningen på detta område stigit finner man af följande siffror: I Paris har bränvinsförbrukningen, hvilken år 1839 utgjorde 8 litres per person af befolkningen, till år 1864 stigit till 28 litres; i Marseille öka. des antalet af debits de liqueurs från 1858 till 1871 från 148 till 443, debits de vinsfrån 355 till 756;:i departem. Sarthe har antalet af. de utaf fylleri förorsakade fallen af vansinne åren 1856-69 ökats från 5 till 15 procent, under det att vinkonsumtionen fördubblats och bränvins konsumtionen fyradubblats; i departem. Mayenne har bränvinsförbrukningen från 1847 till 1869 mer än fördubblats och procentantalet af deliriifall stigit från 3.s4procent år 1856 till 27 procent åren 1868—70; i departem. Morbihan har under samma tidrymd antalet af.samma fall ökats från 8,87 till 18 procent, 1 departem. Cötes du Nord från 10,61 till 25 procent, och i sistnämnda departem. äro 21 procent af alla vansinniga qvin nor deliranter; likaså är det i departem. Finistöre, der 1857—59 blott 3 procent af qvinnorna ledo af delirium, hvaremot procentantalet 1867— 69 uppgick till 12,5 procent. Sjelfmorden till följd af dryckenskap voro år 1848 i hela Frank rike 141, men år 1866 icke mindre än 401. Såsom man vet, är :proportionsantalet af vansinniga i Frankrike betydligt större än t. ex. i England, Belgien, Sverige och Förenade staterna, och det är tänknpart. att äfven i detta sorgliga förhållande bränvinssupandet .spelar sin roll, då det tyekes-verka häftigare på den franska befolkningen än på nordens folk. Nämnde befolkning är retligare, begagnar, olika föda och lefver till större delen under annat klimat än Tysklands och Englands. — Hvad tilltagande af idryckenskapsfallen inom armån beträffar. så kan det icke förnekas. om det också är sannolikt, att skildringen deraf öfverdrifvits; noggranna uppgifter härom saknas ännu. -Absintismen,, mycket spridd bland öfficerarne; ganska litet bland soldaterne, har i synnerhet af: de algieriskaregem entena blifvit införd i Paris och der starkt sig äfven bland den civila befolkningen. Säkerligen tarfvar i denna riktning den militära militärlagstiftningen att reformeras. Tandoch folkbeskrifning. Amerikas invandrares penningvärde. År1856 försökte en komit6 i Newyork utröna, huru mycket hvarje invandrare i medeltal medförde i reda penningar, och kom till det resultatet, att på hvar och en, som landsteg i Newyork, kom medeltalssumman 68 dollars. Men detta tal är alltför ringa, då invandrarne, hvilka i allmänhet trodde, att de skulle beskattas, uppgåfvo mycket små ra nRDelD, Till och med om man antager detta tal, uppgick dock samtliga de 142.342 invandrarnes förmögenhet till 9,679,256 dollars i reda penningar. Beräknar man deremoöt en summa af 100 dollars för hvarje persot, hvilken summa kommer det verkliga förhållandet mycket närmare, och uppskattar man värdet af medförda kläder och dyrbarheter, verktyger m. m. till 50 dollars personen, så skulle den amerikanska förmögenheten t. ex. år 1869 ha erhållit en tillökning af 38,848.850 dollars. Denna summa utgör dock ingalunda hela det genom invandrarne tepresenterade värdet. Man har -beräknat, att en arbetares uppfostran till den tid, då han med det simplaste arbete rätt och slätt kan föda sig sjelf, kostar 1125 dollars, och följaktligen ökades den amerikanska nationalrikedomen år 1869 med 490,000,000 dollars. Denna summa är snarare för lågt än för högt tilltagen. r 1790 utgjorde Amerikas befolkning, slafvarne oberäknade,: 3,231,000persöner; hvilken i medel: tal förökade sig genom afkommeä med F.3s! proc. Utan ifybndiing och vid ostörd naturlig pro: gression skulle invånareantalet i Amerika år 1865 icke ha varit mer än 9,084,245,-hväreniot det faktiskt hade vuxit till dmikring 30,000,000; oberäknadt slafvarne. Näturtligtvis skulle äfven Amerikas välstånd och verksamhet ha varit: i samma proportion mindre! Bergverksindustri. Petroleumkälltor upptäcktes :redan för någon tid-sedani Elsass. -.En liten början att bearbeta då källorshar: gjorts vid SchattweiliH: ART