Aftonbladet – 2 december 1872, sida 3

staple var en mycket fattig, ung man, utan några apparanser. Detta var innan ban på ett så lysande sätt försvarade den herrn, hvilken efter en obetydlig tvist med sin hustru slog henne i hufvudet så att hon dog och förmedelst paketbolagets fortskafningsmedel skickade omkring den sönder styckade kroppen i smärre partier till olika delar af hufvudstaden. Den tiden var mr Libby en fattig yngling med aderton shil lings lön i veckan, oregelbundet betald. Men sedan, då affärerna ökades och lag karlarna började kifvas om hvem som skulle lyckas tillgodose sig mr Barnstaples bi träde, så glömde icke den prisade advokaten sin vän, hvilken under motgåvgens da gar troget hade tjenat honom. Följaktligen var mr Libby nu en välmående man, med pengar uti banken och eget hus vid Ber nardsgatan, der hans söndagsmiddagar omtalades som någonting alldeles förvånande. af barberaren vid Graysinngatan, hvilken vid dem passade upp vid bordet. Mr Libby åtnjöt mycken artig uppmärksamhet af herrar jurister och herrar juristers skrifvare, emedan hvar och en visste att genom hans hjelp hade de vägen öppen till hans principal. Jack Darston ringde, gick rätt förbi gossen — somhelsade på honom med ett välbekant grin — och fortsatte vägen direkte in till mr Libby. Städad, fetlagd-och med omsorg klädd i en drägt af glänsande; svart kläde, var mr Libby ej olik. en välfödd korp, der han satt på andra sidan om ett stort skrifbord och på ömse sidor om sig hade en hel hög af dokumenter och med silkessnören omslagna pergamentsbref: Ett goåt-bord och bristande motion hade gjort mr Libby väl fetlagd. Han hade en dubbelhaka, som en vicekansler kunde haft