Article Image
SIUOvenN AL AvIka VI onska all framgaäng. EROS —— I det franska parlamentariska lifvet anknyter sig nu det största intresset vid de möten, som nationalförsamlingens olika Ppärtier hälla för att diskutera den närvarande ställningen och för att uppgöra planer till att förekomma kriser, sådana som den hvilkon förorsakades genom Changarniers interpellation och Kerdrels förslag om ett svar på presidentens budskap. Venstra centern höll sålunda den 21 dennes ett möte, hvarvid tillsattes en komite af tre Personer, Casimir Perier, Laboulafe och Picard, hvilka skulle utarbeta ett förslag till de konstitutionella förändringar, som partiet vill söka genomdrifva i nationalförsamlingen. De konstitutionella lagar, som venstra centern ämnar föreslå, lära Yara följande: Presidentskapets anförtroende åt Thiers på fyra fr, tillsättandet af en vicepresident, kammarens partiella förnyande, skapandet af en första kammare, sträng ministeriel ansvarighet och slutligen ett noggrannt bestämmande af förhållandet mellan presidenten och församlingen. Yttersta venstern lär ha beslutit att bestämdt fordra församlingens upplösning, men det lär Vara afgjordt att hvarken venstern eler venstra centern skola understödja detta förslag, hvilket är stridande mot regeringens åsigter. Kerdrelska utskottets majoritet, som bekant bestående af medlemmar af högern, har beslutit att icke förorda någon annan konstituttonel förändring än en lag om ministerens ansvarighet inför kammaren. Thiers vidhåller deremot, att alla de konstitutionella frågorna skulle lösas, och hang önskningar i detta hänseende samman. falla helt och hållet med venstra centerns. Der Kerdrelska kommissienen höll den 21 dennes sitt första sammanträde, hvilket varade sex timmar. Deputeradena Kerdrel och Arago hördes af kommissionen. Kerdrel förklarade att det sista medel, som berde användas för att grundlägga republiken, vore ett budskap, hvilket helt och hållet hade karakteren af en statskupp, hvarjemte han sökte ådagalägga att ett försök att plösligt lösa den stora konstitutionella frågan innebure: svaghet. Årago yttrade sig i ett längre anförande mot förslaget att afgifva ett svar på presidentens budskap och framhöll med värma Thiers förtjenster.EJEnligt Åragos åsigt hade republikens president i sitt budskap endast uttryckt sin egen personliga åsigt om nödvändigheten af republikens definitiva upprättande, men hade dervid tydligen förbehållit den konstitutiouella makten åt den närvarande församlingen eller åt en tillkommande sådan. Batbie, som samma mörgon hade rådplägat med Thiers, förklarade att presidenten gerna velat erfara församlingens åsigter om hans budskap ; men på grund af de häftiga protester, med hvilka budskapet mottagits, kunde han icke tqvarstanna på sin post, om icke svaret uttryckte ett obetingadt förtroeendo till regeringen. Den 12 och 20 dennes var en liflig rörelso i Paris och man talade endast om händelserna i Versailles. På Boulevard-börsen rådde den 19 mycken oro. Räntorna och lånen noterades omkring 20 centimes lägre än på den officiella börsen. Bonapartisterne visade sig i stort antal och sägas ha fört ett så högstämdt språk som om kejsaren redan landstigit i Boulogne. Vid nationalförsamlingens möte samma dag hade en mängd f. d. kejserlige embetsmän infunnit sig, bland dem Adelon, generalsekreterare hos Emile Ollivier, då han var justitieminister. Den officiösa tidningen Soir ytt-! rar: Om icke majoriteten genom ett lysande förtroendevotum gifver presidenten rätt och derigenom belönar hans gränslösa sjelfuppoffring, rastlösa verksamhet och oförlikneliga patriotism, så kommer ban att afgå och lemna rum för Changarnier eller hertigen af Broglie. Rojalisterne kunna då göra försöket! Det är icke farligt. Ingen i hela Frankrike skall röra på sig. Man skall betrakta en sådan efemerisk regering med ringaktning, och församlingen skall sjelf störta dessa personer, hvilka hon i ett ögonblicks förvillelse hade den därskapen att uppställa mot Thiers. Men försöket måste vara kort; ty bonapartisterne äro icke långt borta, och de veta mycket väl, att om len konservativa republiken går under, så skall hvarken grefven af Chambord eller srefven af Paris blifva hennes arfvinge. — Den 19 dennes hölls två gånger ministerråd, utan att något definitivt beslut fattades. Endast utrikesministern Remusat säges vilja så raskt och beslutsamt tillväga, på detreseringen må falla med ära i fall församlinsens majoritet vidbåller sin opposition. Några af vensterns ledare, bland dem Casinir Perier, arbeta dock ännu alltjemnt på tt vinna en del af högra centern. Detta orde kanske vara en af orsakerna till att reseringen dröjer med att meddela församlinsen sina beslut. Men vare härmed huru om helst, så är det klart att ett sådant M säkerhetstillstånd som det nuvarande är till h botlig skada i ett land sådant som Frankike. Inom handelsverlden ha tilldragelserna Versailles väckt den största bestörtning, ch den stämning, som framkallats genom!s ENSE EEK ONE SSV ENN KV POR ERSTA PR NN OM 4 OM -— cs Pt AL HN

26 november 1872, sida 2

Thumbnail