Aftonbladet – 25 november 1872, sida 3

Bättegångsoch Polissaker. Med falskt-mynt-utprånglaren Petterå Bjöv) fortsattes och afslöts sistl. måndag ransakningen vid häradsrätten, berättar Bohus Läns Tdng Sedan ett vitne intygat, att Björk vid sistlidne marknad å Sanden haft omkring 10 st, falska mynt i handen, och ett annat vitne sett Björk kasta sådana i sjön samt det förut blifvit styrkt. att han vid marknaden utprånglat ett falskt 25. öre, dömdes han, såsom utprånglare, till straff. arbete under 2 års tid; men då han förut varit dömd till lifstidsstraffarbete, skall han, enligt rättens beslut, fortsätta detta, Med denna dom förklarade Björk sig nöjd, — Bestraffadt nidingsdåd. Göteborg den 2i Nov. Såsom vi förut omnämnt. föröfvades här. städes natten till den 1 sistl. Juli ett särdeles upprörande nidingsdåd, i det nemligen f. skomaten Johannes Svensson uthälde en butelj vitriololja öfver ansigtet på pigan Kristina Andersson, under det hon låg och sof i deras gemensamma bostad uti huset n:r 14 vid Qvarnbergsgatan. Ransakningen angående dennz illgerning har flera gånger förevarit, dels först i poliskgmmaren, dels sedermera vid rådhusrätten, och vid alla dessa förhör har Svensson ihärdigt förnekat brottet, påstående sig vid den tid detta begicks halegat och sofvit. Vid de senaste förhören med honom har han dessutom ställt sig som han ej vore vid sina sinnens fulla bruk. med anledning hvaraf domstolen förorsakats icke ringa bryderi. Efter det nu emellertid såväl cellfängelsets läkare, hr dr Thunberg, som sundhetskollegium giftyit det utlåtande, att af förhärsprotokollen ej kanslutas till annat, än att S. varit vid full sans både före och straxt efter brottet, afslöts målet i dag, då Svensson dömdes, för det han med berådt mod utfört ofvannämnde nidingsdåd, att hållas till straffarbete i 7 år samt att ersätta flera af de i målet hörda vitnen, (a. H. 4.) DT — Inbrottsstöld och mordbrandsanläggning — skrifves från Halmstad — hafva under natten till förliden tisdag föröfvats å den invid staden belägna egendomen Skansen, hvarest hr A. Olbers, som drifyer handel med mejeriprodukter och artificiella gödningsämnen, har sitt kontor. Tjufven, hvars tilltag vitnar om en sällsynt djerfhet, enär hr Olbers är boende i samma lokal, der han disponerar tvenne rum, af hvilka det ena begagnas till sofram, hade banat sig ingång på det sätt, att ett fönster uttagits medelst undanbrytande af gångjernen. Vid den ena rutan deraf befanns om mörgonen en i tjära doppad tidning fastsmetad, hvaraf tyckes framgå, att afsigten först varit, att genom rutans intrygkande bereda sig tillfälle att öppna fönstret, en plan, som väl vid närmare efteysinnande befunnits olämplig. På hr Olbers, som först vid 1-tiden gått till sängs och till följd deraf antafligen sofvit temligen djupt, vid 3-tiden vaknade, kände han Sig i hög grad besvärad af en avitvanda rök, hvilken, då hr O, skyndade till den på glänt stå ende dörren, befanns komma från det yttre rummet, der en inunder det förutnämnda fönstret hefintlig soffa jemte det derinvid stående skrifbordet befunnos antända och till en stor del redan förtärda af elden. Genom skyndsammeligen anskaffadt vatten blef elden lyckligen släckt, innan densamma hunnit vidare gripa omkring sig. Hade elden blott några minuter till varit lemnad åt sig sjelf, så hade det svårligen blifvit möjligt att hejda densamma, Uti det förenämnda skrifbordets draglådor hade hr Olbers sin kassa, vid tillfället uppgående till omkring 360 rdr, samt värdepapper till ett belopp tf omkring 700 rår, jemte åtskilliga vigtiga qvit