Aftonbladet – 25 november 1872, sida 3

— Svenska nordpolsexpeditionen. I Times för den 19 dennes förekomma tvenne skrifvelser i detta ämne till tidningens utgifvare, hvilka vi här nedan återgifva. Den första; af en sjöofficer, har följande lydelse: Notisen i Times sistlidne fredag om det misslyckade försöket af professor Nordenskiöld (som personligen öfvertagit ledningen af den arktiska expeditionen från Sverige) att uppnå sitt vinterqvarter vid nordöstra utkanten af Spetsbergen. -Sju-öarna-, föranleder mig att fatta pennan, eftersom jag sammanträffade med honom, då jag återvände med mr Smiths skonert Samson från en kryssning till norra sidan af Spetsbergen. Det var med stor tillfredsställelse jag tog kännedom om de af professor Nordenskiöld vidtagna mått och steg, som efter min åsigt vitnar om förutseende och äro välbetänkta. Men de till hans förfogande ställda svenska fartygen voro ingalunda så som våra hvalfångare-ångfartyg i stånd att utstå en dust med isen. Efter personligt iakttagande af isen och klimatet, sommartiden, vid norra sidan af Spetsbergen, dristar jag såsom min oförgripliga mening uttala, att nordpolen skall kunna uppnås å lämpligt fartyg under sommarmånaderna. Ett sådant fartyg borde afgå från England i April, så att det kunde framkomma till den fasta isen vid Spetsbergen i lagom tid. att kunna till sin fördel begagna dess sönderbristande. Detta var Scoresbys och Parrys mening. och likaledes så öfriga personers, som segla i dessa farvatten, om än deras uppgift icke är ati ställa sin kosa så långt i norr. Fartyget borde kunna återkomma i Oktober samma år. För närvarande äro Österrike, Tyskland, Sverige, Frankrike, Ryssland samt till och med Italien dels i färd med, dels sysselsatta med förberedelser till expeditioner till nordpolen, och detta uteslutande i vetenskapens intresse. England allena förblifver overksamt. John C. Wells. Det andra brefvet, af nyssnämnde Smith, lyder sålunda: Sir! Måhända skall ni anse detta bref värdt en plats i eder tidning, helst man vet hur mycket intresse är fästadt vid svenska polarexpeditionens öde. Vid min återkomst från min utfärd nordost med Samson, efter flera misslyckade försök att uppnå Sjuöarna. träffade vi den 29 Augusti svenska expeditionen, ankrad vid norska öarna, nära intill kap Hakluyt. Vi emottogos med mycken vänlighet ombord på Polhem af professor Nordenskiöld och löjtnant Palander, hvilka lemnade oss en mängd upplysningar om sina planer. De hade ämnat öfvervintra vid Sjuöarna; men då isens tillstånd gjorde det omöjligt att komma dit, beslöto de att begifva sig till Mossel-Bay, eller, om detta ej läte sig göra, till någon annan vik på norra sidan af Spetsbergen. Polhem hade förråd för 20 månader; men de två andra fartygen, hvilka ej voro bestämda att stanna qvar öfver vintern, voro försedda med provision blott för kort tid. Jag anser det troligt, att de lyckats komma till någon säker hamn, att de der börjat lasta ur de båda fartygen, som skulle återvända, och bygga upp sitt hus; men att, innan allt detta blef i ordning, isen inneslutit dem och nu håller dem qvar öfver vintern. Något egentligt skäl att frukta för deras säkerhet finner jag ej. De hafya fullt upp med förråd till nästa sommar och skola utan svårighet kunna skjuta renar, skälar och björnär, hvarigenom de erhålla färskt kött. Af drifved finnes tillräckligp förråd till brännmaterial. Förlidet år var norra kusten at Spetsbergen alldeles fri från is och vi seglade till 81? 24 utan någon svårighet. I år har det varit mycket is; yi hunno ej längre än till 80!; och hade svårt att kommg tillbaka igen. Vi lemnade svötiska expeditionen den 30 Aug., och då vi foro rundt omkring kap Hakluyt och styrde söder ut. horjade solen just att dyka upp ur hafvet; de snöbetäckta bergen, som reste sig öfver den lilla viken, i hvilken de svenska fartygen lågo, färgades af solens strålar med ett mildt rosenskimmer; i nordost bängde en tjock dimma öfver hafvet, som var uppfylldt med stora massor af drif.is, men åt söder Till var allt klart, och när den xklinviga udden skymde bort våra vänner, erfor jag nästan en känsla af förebråelse öfver att lemna dem. Om, som jag tror, : inrättat sig så heqvämt som möjligt för vintermånaderna på nprra kysten af Spetsbergen, finnes det gen utsigt för något fariyg att brain på dem nu, Då vi togo afsked af professor Nordenskiöld, lofvade jag att återvända och se till honom nästa vår, ett löfte, som jag ej skall glömma. Er 0. 8. v. . Leigh Smith. Oxford and Cambridge Club Nov. 16. Till norska Morgenbladet ingick i torsdags på eftermiddagen följande telegram; Hammerfest den 21 November kl. 4,20 e, m. Af de sex saknade Tromsöefartygen hitkom i går på morgonen jakten Pepita med 18 man; dessa afseglade den 4 November från Welcomepoint tillsammans med Jakobine, med 20 man ombord. Om Jakobine har sedermera intet försports. Samtliga norska fartygen kommo fast j isep vid med