Aftonbladet – 23 november 1872, sida 3

ORÄTTFÅNGET GODS. TLoman i vå delar at EDMUND YATES). Du var mycket god, min älskade, som så villfgt ingick på min yttrade önskan att slippa allt det der gycklet och alla : präliga ceremonier vid vår vigsel, yttrade Frank; jag visste att du skulle rätt uppfatta mina känslor och stänka som jag. Det kostade endast på mig, att morbror blef litet ledsen, svarade Ellen. Hau sy: nes haft en helt annan plan. Åh, ja; nog kan man förstå huru den planen var: klockriogniog och unga flickor nere i byn, som skuile strö blommor och allt det der narrspelet! Emellertid har han nu medgifvit att vi få gom vi önska — egentligen för att du bad bonom derom. Men ännu en sak önskar jag tala med dig om, Ellen, en sak af högsta vigt, som jag höppas att du skall se på samma sätt som ja ra Så allvarsam du ser ut, Frank! )ate allvarsammare än hvad ämnet fordrar;, sade han. Det är för mig en Jifsfråga. Ack, Frank! hvad kan du mena? Nej, Mif inte rädd, min älskade, sade Frank vid. eynen af den blekhet, som ögonblickli;zt sp. ved sig öfver Ellens kinder, Jag begagn. We mig af ett starkt uttryck, hvilket jag otta och kanske mången gång i otid gör. Hvjad jag menar är följande: 7) Se A. B. M 220. NR AN ÅA2--229, 283—2Q8f. 285. 286—2 sn 259. 261-—267, 269—273.