Ja, Parker, sade slagtaren mr Slightly; ni är rätta mannen för att berätta hela saken. Se så, låt oss höra nul... År det sannt hvad man säger, att ni har fört hen: ne i er chäskärra till Badmin? Nå väl, jag skall säga er det, svarade Parker och såg sig omkring på alla dessa ansigten, som med ett uttryck af spändt intresse voro vända mot honom; ehuru obehagligt det för mig är att tala om saken, så tjenar det till intet att neka längre — mrs Bradstock sitter nu j fängelse uti Bad min. ! Ja, det visste jag redan2:, sade mr Cob. ham, inom sig retad öfver att en annan än han blifvit föremål för sällskapets uppmärksamhet; så mycket visste jag nog, men hvarföre? Ingen britt, mina herrar — hvarken man eller qvinna — jag går så långt, — kan kastas i fängelse utan att först under rättas pm anledningen. Petta är habeas corpus och triajuncta in unit, — så förhåller det sig! Nu vill jag veta; hvad har mrs Bradstock gjort?x Brutit emot ett af buden! inföll kloc karen, som i detsamma vaknade upp från en liten slummer, Buden! prat! sade slagtaren försmädligt Snivey, min gosse, dn hugger alltid i sten Tio Guds byd kunde vara bra nog för judar och hedningar och de der folken i Arabien. men inte gå de upp mot Englands konstitn. tion. I hvad fall har mrs Bradstock brutit mot den? Stulit! upprepade klockaren med skarp stämma, zStylit! gade mr Cobham; shvad trar du då att hon tagit? Messhaken eller den gamla dynan i klockarebänken? Detta är allt hvad som kunde intressera dig. Stulitl upproe