Aftonbladet – 19 november 1872, sida 2

mv förmå dig att uppsöka mig? Eller kanske, tillade mr Grogram med ett hårdt skratt, tillhör åu misslonsverket och önskar göra en hygglig proselyt af mig. Nej, detta var inte anledningen till mitt besök, svarade Rradstock lugnt. Jag vill äga dig rent ut, Joe, att jag ej tror att jag någonsin skulle sökt dig mera, såvida ej förhållandet varit, att du kan vara och måste blifva mig till gagn i en sak som på det högsta intresserar mig. Måste! bur sa du? genmälde Grogram. Är det sålunda du lärt dig yttra en önskan bland det utvalda folk som du numera tillhör? Jag upprepar ännu en gång: du måstel sade Bradstock; soch jag vet dessutem att du skall vilja bjelpa mig. Hvad är det fråga om ? sade Grogram. Det skall du kanske kunna gissa, då du får veta att jag just nu har kommit från Cornwall!. Ja, för hin utbrast Grogram: ja, nu kommer jag ihlg! Skräddare der nere sade att han inte hade s-; t dig på några dagar och värden på jernvägshotellet vid fran gal mi he . E : . -6 beskrifning på en figur, hvilkea sög ut precist som du. Ja, sade Bradstock med bestämd och allvarsam röst; jag har varit der. Och hvarför tor du dit? Emedan jag fått höra att min hustru, Martha — min enka, som hon sjelf anser sig vara — har blifvit häktad på misstankar att hafva satt sig i besittning af det guld, som vi nedgräfde i grannskapet af Gwynruthin.