Aftonbladet – 18 november 1872, sida 3

— Branden i Boston utbröt kl. 12 8 på aftonen den 9 dennes i ett uti hörnet mellan Summeroch Kingstone-street beläget större stenhus, uti sjelfva hjertat af staden, der de rikaste af dess affärsmän äro boende. Vinden, i början måttlig, började snart blåsa häftigt från vest och mnord vest. De flesta af de stora stenhusen voro uppfyllda af varor, bland hvilka elden grep hastigt omkring sig. Branden gick uti nordvestlig och sydostlig riktning längs Summerstreet och äfven i nordostlig riktning från denna gata. På söndagsmorgonen kl. 4 voro redan 22 qvarter lagda i aska, och den nedbrunna stadsdelen upptog en vidd af ungefär 60 acres, begränsad genom Summerstreet i sydvest, Big Broad-street i sydost, Pearl-street i nordost, Milk-street i norr och Washington-street i nordvest. Det deremellan liggande, med dyrbara byggnader och magasin uppfyllda mellanrummet blef ett rof för lågorna. Från Summer-street utbredde sig elden vidare öfver en tredjedels engelsk mil af hamnen samt i Broad-street till ett qvarter, tillhörigt Bostons kommun. Från denna linie spred sig elden åt nordost öfver en yta af ungefär !4 mil, der allt lades i aska å Winthropsquare, Franklinsquare, vid Beebesblock-, Franklin-, Devonshire-, Federal-, HighKingston-, Atkinson-, Williams-, Lincolnarch-, Otis-, Chauncey-, Hawley-street och andra närbelägna gator. Byggnaderna å Beebesblockgatan egde ensamt ett värde af 2 millioner dollars. Samt liga förlusterna uppskattas till 100 millioner dollars. Bostons eldsläckningsanstalter kunde ej skötas med tillbörlig kraft, emedan större delen af hästarne var insjuknad i den då rådande epidemien. Detta förhindrade äfven i hög grad räddandet af varor. Från Vorcester, Providence, Newyork, Fall River, Lowell, Lynn och andra städer blef hjelp reqvirerad och äfven genast lemnad. Eldsläckningsanstalterna synas hafv: varit bristfälliga, och då vid olyckstillfället en fullkomlig panik herrskade, kunde telegrammen endast meddela ofullständiga detaljer. Elden kunde märkas på ett afstånd af omkring 100 engelska mil från Boston. Tolf hundra man trupper och marinsoldater hjelpte polisen att upprätthålla ordningen, men likväl egde under den rådande förvirringen plundringar rum i stor skala, och icke mindre än 200 tjufvar, deribland många qviunor, arresterades. Förlusten af menniskolif skall vara stor, och ännu har det ej varit möjligt att få noggrann uppgift på antalet omkomna. Ingen byggnad syntes kunna motstå elden. Allt blef hans rof. Kl 7 på söndags morgonen grep elden ännu allt jemnt omkring sig mot norr. Han hade spridt sig längs Devonshireoch Congress-street till Waterstreet samt derifrån rätt öfver till Statestreet. Posthuset sväfvade en tid i den största fara, då alla närgränsande hus brunno. Banker och etablissement i Statestreet bortskaffade allt värdefullt till säker ort. Kl. 9 sprängdes några byggnader i laften i Congress-street. I början ville sprängningarna icke rätt lyckas, och många försök gjordes förgäfves. Efter ettpartimmars förlopp gick det bättre med anläggningen af minor under husen, och en mängd byggnader sprängdes ända in på söndagseftermiddagen i luften. Detta hämmade eldens framfart, och kl. 14 1 eftermiddagen blef man slutligen herre öfver densamma. Bland annat som elden härjat äro äfven katedralen och många fartyg i hamnen. Staden var försedd med god vattenledning och ett tillräckligt antal brandposter, tillsammans 1947. Atfständet mellan hvardera af dessa var i medeltal 250 fot. Eldsläckningsanstalterna innefattade äfven telegrafisk rapportapparat, 15 ångsprutor med aflönadt manskap, 3 reservångsprutor, 15 eldsläckningskompanier med 6 reservkompanier och en räddningskår. Branden varade i 20 timmar? Öfver den vid midmatt utbrytande nya eldsvåda blef: man lyckligtvis snart hörre,