Aftonbladet – 16 november 1872, sida 2

ädda kammären och söm Thiors sagt vara f 288 enda uppgift. Med afseende på hela t st öfriga lagstiftningsarbetet, som mer eli r mindre går ut på att gifva församlingen 1 Versaillos en konstituerande myndighet, ; ;rklarå republikanerne, som framförallt un. erkasta sig den nationella suveräniteten,, st de ålägga sig dön fällständigaste tillba:!, adragenhet. ; 4 Den mellan Frankrike och Eng and afslutade handelstraktal ön lar icke fönnit något gynnsamt motta ande i den engelska pressen. Times förl larar, att traktaten har blifvit mer oförelaktig för England, än man någonsin vänvt, derför att den klausul, enligt hvilken törbritannisn skall behandlas som de mest ynnade nationernä, icke lägger något band ä den franska regeringen, i fall den skulle omma på den tanken att lägga äfven då törsta afgifter på engelska produkter. tandard framställer traktaten som ett beis på den engelska regeringens svaghet ch oförmåga och anser de nya afgifter den astställer som lika betydande med skyddsall gent emot en mängd engelska varor. Daily News ät al samma åsigt, men tröstar ig med den tanken, att Frankrike sjelf efer en kort tids tillämpning af traktaten er än någonsin skall önska att få handelsrihet. Det förefaller tidningen omöjligt, tt den nya traktaten, hvilket den karakteiserar som ett tillbakaskridande i civill. ationen, länge kan komma att ega bestånd. Daily Telegraph anser, att traktatens tillimpning skall medföra en hittills okänd nvängd tvister mellan tullväsendet och kanelsståndet. Det förslag till ny vallag för det cisleihanska Österrike, somregeringen komner att framlägga för riksrådet, är enligt jen i Gratz utkommande tidningen, Tagesost, som anses ofta erhålla officiösa medlanden, af hufvudsakligen följande inneväll : Riksrådets medlemmar väljas icke såsom vittills af de särskilda provinsernas landtlagar utan utses genom direkta val. Gruppsystemet, sådant det eger rum vid val till andtdagarne, lägges äfven till grund för iksrådsvalen, d. v. s. särskilde deputerade väljas för städerna och för landsbygden, för de stora godsegarne och för handelskamrarne. Hvarje röstberättigad österrikisk medborgare skall vara valbar i alla provinserna. Hvad den stora jordegendomen be träffar, lär det vara regeringens åsigt, att lenna, som har sin naturliga representation . herrehuset, icke bör erhålla ett allt för stort inflytande i deputeradekammaren. Hela förslaget skall bestå af två delar, den ena skall innefatta de förändringar, hvilka måste göras i konstitutionen, och för hvilkas genomförande fordras en pluralitet af två tredjedelar. Hit höra bestämmelserna ansående de deputerades antal, hvilket skall fördubblas (406 i stället för 203) och sjelfva principen af direkta val. Denna princip tyckes dock icke komma att blifva allmänt genomförd. Landtkommunerna skola välja genom elektorer. Den andra delen af förslaget skall reglera fördelningen af de deputerades platser. Dessutom skall den bestämning föreslås, att hädanefter ingen grundlagsförändring skall kunna beslutas annat än med en pluralitet af två tredjedelar eller till och med tre fjerdedelar af alla de deputerades röster. Förslaget i sin helhet är helt och hållet i det tyska partiets intresse och går ut på att befästa dess öfvervigt. Från de sjutton landtdagarne i cisleithanska Österrike förspörjer man ännu icke några resultat af synnerlig vigt, Den enda, som för närvarande ådrager sig någon uppmärksamhet, är den tyrolska. Universitetet i Innsbruck skulle i år hafva en ny rektor och denne skulle enligt reglementet denna eng väljas bland teologiska fakultetens medlemmar. Men emedan alla dessa äro i högsta grad ultramontane, förbigick man lem och valde i stället rektor ur en annan fakultet, och kultusministern stadfästade valet. Men nu ha trettio medlemmar af den tyrolska landtdagen tillställt guvernören en protest häremot och förklarat, att om de icke inom åtta dagar finge ett tillfredsställande svar och rektorsvalet blefve upphäfdt, skulle de nedlägga sina mandat såsom medlemmar af landtdagen. Guvernören har svarat, att denna sak ligger utom landtdagens befogenhet. I Spanien ha cortes nyligen tagit ett vigtigt steg till inskränkning af det klerikala inflytandet. De ha nemligen antagit ett förslag om att ställa undervisningen i folkskolorna uteslutande under statens kontroll... Ett förslag om att öppna kyrkogårdarne för alla konfessioner synes äfven ha goda utsigter till framgång. Presidentvalet i Nordamerika har Atföljts af ett föga uppbyggligt efterspel, hvarför en korrespondent till Köln. Zeit. redogör på följande sätt: Horace Greeley tyckes finna sig bättre i sitt nederlag än hans anhängare. Under det han återvändt till Tribune och aflagt det löfte, att han aldrig mer skall täfla om någon offentlig plats i Förenta Staterna, gifva hans anhänare sin vrede luft i de bittraste och mest hänsynslösa beskyllningar mot regeringens oarti. Det är visserligen ett allmänt bruk Amerika, att de, som öfvervinnas i partistriderna, söka upprättelse genom att skanlalisera segrarne; men denna obehagliga öreteelse har sällan haft en så afskyvärd orägel som vid närvarande tillfälle. Omelelbart efter den afgörande omröstningen i Pennsylvanien, då Greeleys anhängare förorade sista gnistan af hopp, började smälelsernas ström att nedbryta alla anständigwetens skrankor. Presidenten för det nyeepublikanska partiets komit6 i Newyork örklarade offentligt, att regeringen endast segrat genom lumpen bestickning. Presilenten i den demokratiska komiten i Pennylvanien påstod å sin sida, att regeringen massa förfalskat valsedlarne. Samma he