Aftonbladet – 14 november 1872, sida 2

JAMLESEEVR et Åöskessninkennnnennn Såsom vi förut omnämndt, började fran ca nationalförsamlingen sistlidne måndag ter sina sammanträden. Under den nu börde sessionen skall det förmodligen blifva gitimisterne, som ådraga Big uppmärksameten, emedan de ha i sinnet att leverera de ndra partierna en hufvuddrabbning. Un: er ferierna ha så väl de legitimistiske deuterade som de legitimistiska tidningarne tvecklat mycken verksamhet. De ha med ällspord ihärdighet predikat den traditioella monarkien med uteslutande af hvarje nnan, och de ha gjort sig den största möda tt öfvertyga nationen om, att hon endast an vänta räddning af en konung, som är n. trogen representant för traditionerna från iden före år 1789. Man har hvarken spaat på tal, bref eller polemiska artiklar för tt omvända det tviflande Frankrike till den anna, rojalistiska tron. Till och med pilyrimsfärderna ha användts såsom medel bärill. Det kommer nu an på att göra utädet fruktbärande, och det är i denna afigt grefven af Chambord, som för närvaande uppehåller sig i Bregenz, har samnankallat de mest framstående deputerade nationalförsamlingen. I förening med dem nar han den 9 och 10 dennes uppgjort plan ill det förestående fälttåget. De resolutioer, som der fattades, känner man naturigtvis ännu icke; men man kan deck af de egitimistiska tidningarnas uttalanden eluta sig till, att en inskränkning i valrätten varit ett af hufvudämnena för meningsutbytet. Sålunda förklarar Union uttryckligen, att partiet skall bestämma det tjugufemte året såsom tidpunkt för valrättens inträdande och vidare göra dess utöfvande beroende af att valmannen bott i valkretsen en temligen lång, ännu icke bestämd tid. När man tager i betraktande nationalförsamlingens konservativa pluralitet och en nästan liktidig bestämmelse i det s. k. regeringsprogram, hvilket Bien Public offentliggjorde, skulle man icke kunna tro, att detta steg från 1legitimisternes sida skall möta så stora svårigheter; men nu heter det plötsligen, att Thiers ämnar motsätta sig förslaget. Hvad som framkallat denna omkastning veta vi icke; men äfven om legitimisterae icke få hjeip från detta håll, kunna de dock räkna på understöd hos det utskott nationalförsamlingen tillsatt för att pröfva vallagen. Detta utskott har nemligen utarbetat ett alldeles nytt förslag till vallag, och detta lär innehälla de nämnda inskränkningarna, Man motser med spänd väntan hvilken ställning presidenten kommer att intaga till denna fråga. — Vid feriernas början sistlidne Angusti var de särskildapartiernas styrka, enligt de moderata tidningarnas uppgifter, ungefär följande: 1) yttersta högern (legitimisterne af renaste vatten) 60 medlemmar; 2) den egentliga högern (de moderate legitimisterne, som äro beredvillige att ingå, en fusion med orleanisterne) 130; 3) högra centern (orleanisterne under Mare Girardins ledning) 110; 4) venstra centerp (Thiers parti, som understöder den konservativa re publiken) 170; 5) den republikanska ver stern (rena republikaner) 120; 6) den radikala venstern (Gambettas parti) 60. Denna beräkning af de särskilda gruppernas numeriska styrka stämmer någorlunda öfverens med omröstningarna inom föreamlinger. Utom dessa 650 finnas ytterligare 100 nedlemmar, som äro utan bestämd partifärg, men i de flesta fall rösta med den moderata högern. Om man delar kammaren i två stora hufvudgrupper, finnas omkring 400 monarkister mot 350 republikaner; dock sh, att endast 180 medlemmar kunna kallas republikaner af öfvertygelse, under det kammarens största grupp, venstra centern, till större delen bestär af sådana, som följa Thiers och tills vidare anse en monarkisk lösning för omöjlig, Tilldragelsen i La Före, hvilken en tid bortåt varit föremål för franska pressens betraktelser, tycks nu hafva blifvit löst på ett tillfredsställande sätt. Enligt ett tele. gram till Times har nemligen öfverstelöjt nant Fabre haft audiens hos Thiers och in. för honom afgifvit fullkomligt tillfredsstäl. lande förklaringar om sitt uppträdande vid banketten i La Fere, Republikens presi dent lär hafva visat sig mycket vänlig mot Fabre, som nu åter inträdt i aktiv tjenst. Valen till det schweiziska natio.nalrädet, vid hvilka frågan om en revision af författningen spelade den största rollen, hafva utfallit afgjordt till fördel för det parti, som arbetar för en författningsförändring i riktning af utvidgande af förbundsrädets och nationalrådets kompetens på bekostnad af de särskilda kantonernas suveränitet. I kan tonerna Bern, Zirich, Glarus, Solothurn, Basel, Schafthausen, Thurgau och Neufchatel hafva anhängarne af reformen vunnit en betydlig majoritet. I en och annan kanton äro valresultaten blandade. De absoluta motståndarne af majoriteten hafva segrat 4 kantonerne Uri, Zug, Unterwalden, Schwyz Freiburg och Waadt, i hvilka kantoner, ka tolikerne hafva öfvervigten, samt i G-;påve der man svärmar för kantonernas svyeräne. tet. Förhållandet mellan anbäpparne och motståndarne af reformen kommer att unde Uottnina lv date nn sti TA ARA