Aftonbladet – 11 november 1872, sida 2

——— ORÄTTFÅNGET GODS. Roman i två delar af EDMUND YATES). Jag visste att det hade varit olyckligt, sade squiren, Olyckligt! skrek den lille mannen. Men ni visste inte och ni vet dä inte att denna qvinna, åt hvilken ni gaf en förtroendepost bland edra tjenare och som er systerdotter har behagat öfverhopa med gunstbevis, hade genomgätt den värsta skola af laster och brott, samt slutligen är enka efter en lagdömd missdådare, hvilken blott derigenom undgick deportation för lifstiden, att han dödades under ett mordförsök emot en per son, som vägrade att bistå honom vid hans rymning ! Den gamle squiren ämnade tala, men hejdade sig och teg. Detta vore minsann en hygglig historia att uppduka vid nästa tingstermin! fort for den förre med ett hånfullt grin. Tror ni ej att de skulle få roligt åt er? Väl har jag hört talas om att låta den ene tju:ven fånga den andre, men aldrig förr har j hört någon lemna en förtroendepost bland sitt husfolk ät en person, utan att ens fråga hvarifrån hon är kommen, eller hvad hennes afsigt kunnat vara vid att söka platsen. Vill ni tillåta mig säga er, sir, att om jag också, i egenskap af fredsdomare, är skyldig att åhöra hvad anklagelse för lagbrott, som ni har att föredraga, så eger jag s) Se A RP M 213-216. 218. 219, 222—229, MI 238, VB 286—257, 259, 261 och 262,