Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

Låt mig först göra er en annan fråga, sade mr Pentweazle. Är ej mrs Bradstock. en aktad tjenare hos er och en stor favorit hos er systerdotter, miss Wynne, den unga dam om hvars nära förestående giftermål ni just nyss talade? Hvilken fråga jag ämnar besvara med ytterligare en annan, sir, genmälde den gamle squiren med liflighet. Om hon är det, eller om hon inte är det, — hvad hin angår det er? Det angår mig helt enkelt af den orsak, såde mr Pentweazle, att jag är här för att anklaga besagda Martha Bradstock såsom delaktig i en af de största och djerfvaste stölder som under senare tider blifvit begångna. Martha Bradstock! ropade squiren. Hon medbrottsling i en djerf stöld! Prat! detta är rent af omöjligt. Omöjligt, — ja så, säger ni det? inföll mr Pentwearle. Vi skola strax undersöka den saken; men låt oss först betrakta ett par andra förhållanden: Det kan ej komma i fråga, att en man med er verldskännedom skulle antagit en person i er tjenst, utan att densamma förevisat goda bety och om mrs Bradstock lemnat dylika, s äro de helt simpelt förfalskade. Hon hår aldrig förevisat några betyg, sirs, sade mr Womersley; jag antog henne emedan hon behagade mig och ingaf mig förtroende. Hm! sade mr Pentweazle, man hade knappt kunnat vänta dylikt af en man vid er ålder, men — hon ser ganska bra ut och således skola vi låta den saken passera. Alltså tog ni henne verkligen i er tjenst, atan att veta hurudant hennes föregående lif hade varit? (Forts.)