Aftonbladet – 9 november 1872, sida 3

RBättegångsoch Polissaker. Störd qvinnofrid. Då utslag i detta mål i dag afkunnades i polisdomstolen fäldes tilltalade kontoristen Roos till femtio riksdalers böter, och två af de öfrige, som vid föregående rättegångstillfället voro närvarande, att för förargelseväckande beteende å öppen plats böta 30 rdr. Den fjerde, som befanns vara utom staden. bosatt och ej närmare i saken invecklad, frikändes från anSvar. — Rån. I Enköpings Veckoblad för den 7 dennes berättas: Rånet å landtbrukaren C. O. Möller i Wäppeby, Kalmar socken, hvarom vii förra numret antydde, lärer hafva begåtts af förre gardisten Johan Petter Klang från Lossa socken, hvilken nu är häktad. Klang hade sutit inne i handlanden Söderbergs vid stora landsvägen i närheten af Fånäset belägna handelsbod vid det tillfälle. kl. omkring 5—6 på aftonen den 23 Oktober, då Möller jemte fjerdingsman Fröding inkommit och begärt att få vexla sig till en större sedel, men som af bodens egare ej kunde villfaras, emedan han icke egde någon sådan för ögonblicket. Efter att hafva dröjt en stund i boden, återvänder Möller stora landsvägen till sitt i närheten belägna hem, då samma karl, som varit inne i handelsboden, gått om honom och dervid frågat. om den nu åtföljande hunden vore ond; men då frågan besvarades hekande, hade begge fortsatt vägen framåt. Sedan Möller, som mött en arbetskarl, Eriksson, med hvilken han samtalat en stund, kommit längre fram till en hölada, hade samme person, som frågat om hunden vore ond, sprungit upp ur det intill vägen varande diket och med en stör tilldelat Möller slag på slag, dels i hufvudet och dels öfver armarna, med hvilka den öfverfallne sökte afvärja slagen, med den påföljd, att skinnet delvis slitits från hufvudskålen och båda armarna straxt ofvanom handleden afslagits. Sedan Möller fallit omkull, under yttrande: -Tag mina pengar, men skona nitt lif-, hade rånaren gripit plånboken med in1eliggande 160 rdr rmt. På Möllers nödrop hade olk tillkommit och förgäfves i mörkret eftersökt rånaren. Såvida ej några ogynsamma omstänligheter tillstöta, lärer Syottigtvis ingen fara vara för Möllers lif, ehuru han anses aldrig blifva iterställd i armarne.