Aftonbladet – 7 november 1872, sida 3

elden öfvergått hans egendom, vore utfa tig, fast han icke sjelf visste af det. I en mindre metodistkyrka vid Indian street blef jag anhållen af en gubbe, ikläd den välkända amerikanska, blå soldatkavpai med gin stora krage; och i denne vetera igenkände jag en landsman vid namn Jå mes Paul Lindberg, hvars lefnad torde va rit skiftesrikare än de flesta andras, En dast cirka 14 dagar förut hade den nu 63-årig krigaren från en asyl för soldater i stader Milwaukee, anländt på ett besök till Chicago der få, om någon, hört talas om honom förut men sedan han framlagt öfvertygande bevis för sanningsenligheten af sina uppgifter meddelades dessa allmänheten genom de på platsen utkommande svenska tidningarne och erfor man sålunda att Lindberg, födc till sjös, vid helt unga år tog hyra på et fartyg, destineradt till Odessa, hvarifrån har åter begaf sig till Sverige och sedermera derifrån till Kina. År 1824 kom han till Hellas i sällskap med lord Byron, hvilken som bekant, under grekernas oafhänggighets: krig såsom frivillig ingick i deras leder och i hvars tjenst Lindberg blifvit antagen. Ar 1827 deltog i fråga varande vår landsman i det märkvärdiga sjöslaget vid Navarino, som icke slutade förr än den turkisk-egyptiska flottan blifvit helt och hållet förstörd; men på vintern samma år reste han än en gång till Sverige och qvarstannade der till dess polska frihetskriget utbrutit, hvarefter han kämpade under detta olyckliga lands fana tills han i slaget vid Warschau blef tillfångatagen. Men han lyckades rymma från sina vaktare; och 1831 landsteg vår man i Amerika, der han, 1832, ingick i Förenta Staternas armå och kom att tillhöra det regemente, för hvilket Abraham Lincoln var ötverste. Lindberg har deltagit i,inalles, 44 bataljer, hvaraf 18 under detsenaste amerikanska kriget. Han talar flera lefvande språk och eger kunskap äfven i de döda, i synnerhet latinet. Hans handstil är ännu i dag särleles ledig och lättläst, och såsom författare i både bunden och obunden stil, förvämligast på spanska och engelska språken, har han med framgång försökt sig. Hans signatur, Ursus bar ännu på senare tiden varit synlig i ätskilliga amerikanska tidninsar; men det största uppseendet på den liteära banan väckte han troligen genom sin en amerikansk tidning, Leader, införda skarpa protest mot mrs Stoves uppgifter förande Byrons förhållande till sin syster. ckså blef den häraf framkallade polemiken nellan Lindberg och hang, eller rättare hans orne herres vedersakare anledning till att lera framstående personligheter från när ch fjerran uppsökte eller satte sig i skriftig förbindelse med vår landsman under hopp utt få veta något, som ej varit kändt förut, m den store engelske skalden, vid hvars lödsläger den märkvärdige gvensken vakat. (Forts.)