Aftonbladet – 5 november 1872, sida 3

svarandens ombud en längre skrift för att dermed styrka att i fråga varande karta ej vore kopia, bland annat af det skäl, att en mängd fel som finnas å kärandens karta ej finnas å svarandens: , Då målet i dag åter förekom, hördes trenne af käranden inkallade vitnen, af hvilka kartografen C. E. Dahlman på framställd fråga upplyste att han ansåg det vara omöjligt att likheten mellan de båda kartorna skulle kunna vara sådan den är, utan att den åtalade kartan vore kopierad efter den af anstalten utgifna. Svaranden, doktor Miiller, som vid förhöret var personligen närvarande, anhöll att genom domstolen få framställd förfrågan om huru man vanligen går till räga vid utarbetandet af en karta. Svaranden trodde för sin del, att man vanligen ej uppmäter den plats som är i fråga, utan att man begagnar sig al tillgängliga materialier, och på sådant sätt, eller med litografiska anstaltens karta och andra för handen varande materialier, hade den nu åtalade kartan blifvit utarbetad. På fråga huru man vid sådant förhållande tillvägagår, meddelade hr Dahlman att man begagnar sig af statens kartor, men huruvida äfven enskilda utgifvares kartor tagas till föresyn kände hr Dahlman ej. Svarandens ombud förmenade sig vara öfvertygad om att käranden — förläggaren P.B. Eklund — hade, för utarbetandet af sin karta, ingått-kontrakt eller öfverenskommelse med hr Dalilman om att få begagna den af honom utarbetade, hvilket likväl af hr D. förnekades. På derom framställd fråga uppgaf tryckeriföreståndaren Nystedt att kärandens karta jemte åtskilliga andra begagnats för utförandet af -bolagets karta, men upplyste derjemte att, så vidt det vore honom bekant, ha alla kartor utom den af hr Dahlman utgifna, på enahanda sätt upprättats. Kärahdeombudet, notarien Uddenberg. begärde åtta dagars uppskof med målet och yrkade, att de vitnen, som, ehuru kallade, ej idag iakttagit inställelse, måtte åläggas att vid hemtningsfoentyr infinna sig vid nästa förhör. Rätten medgaf anhållan om uppskofvet och resolverade att i fråga varande vitnen skulle vid stadgadt vite inställa sig. : , å — Åtalet mot Oscarskamns magistrat. I det förut omnämnda målet om åtal motnämnda magistrat för försumlighet vid handläggning af utsökningsärenden meddelar OscarhamnsP:n följande. protokolisutdrag från Göta hofrätt, der frågan blifvit anhängiggjord: Utdrag af protokollet hållet inför K. M:ts och rikets Göta hofrätt i Jönköping den 12 Augusti 1872. Närvarande; . i Assessorerna Ekeman, Lejman, vice häradshöfdingarne Sundblad, Ryman, Bratt. Anmäldes advokatfiskalsembetets vid kgl. hofrätten memorial den 10 i denna månad, innefattande åtal mot magistratens i Oscarshamn ordförande borgmästaren L. Dahlström och ledamöter rådmännen, vice häradshöfdingarne L. P. Dahl och R. Palm samt S. P. Ekström för det de felaktigt förfarit vid handläggnin af åtskilliga handräckningsärenden ; oci sedan upplyst blifvit, att på borgmästaren Dahlströms egen begäran förut i dag person af kgl. hofrätten förordnats, att, intill dess åtalet blifvit pröfvadt, borgmästaretjensten förestå, beslöts endast att memorialet med bilagor skulle utställas till velerbörandes förklaring. Vice häradshöfdingen Sundblad och assessorn Lejman voro från detta beslut, så vidt det anvinge borgmästaren Dahlström, skiljaktige och förklarade att de, med anledning af hvad mot Dahlström förekommit, ville förordna om hans nmanande i häkte och om vidtagande af åtgärler för Dahlströms inställande inför kgl. hofräten för undergående af ransakning för hvad horom blifvit till last fördt. Ut supra, in fidem Bengt Ribbing. Från konceptprotokollet rätt afskrifvet; betyvar, Jönköping i kgl. hofrättens arkivarie-kortor len 24 Oktober 1872. Ex officio NN AA. v. Schwern. Tidningen tillägger: Man finner. häraf, att ordföranden på egen ;egäran beviljats tjenstledighet och icke på rund af åtalet blifvit skild från tjensten, inder den tid detta varar, oaktadt hofrätten agit i betraktande fråga om hans inmanande häkte, hvilken åtgärd afböjts endast. geiom den obetydliga öfvervigten af en enda öst. ESPEN ANERESORMAREE