Aftonbladet – 5 november 1872, sida 2

Hal at Nerrenusev, på NHNYllnas OpIDlon I lenna fråga man är säker. Då landtdagen fö äter skall sammanträda den 12 dennes, måste utnämnandet af de nya pärerne af allla makt påskyndas. Tilläggas bör, att förelg den slutliga omröstningen vid sammanträdet ,4 den 31 Okt. frib, Below framstälde ett förgy slag att uppfordra statsregeringen att fö-let relägga en ny kretsordningslag, som bättre motsvarar de särskilda provinsernas egen-l. domligheter. Detta förslag antogs med 100; röster mot 64. Oviljan mot den franske krigsministern med anledning af uttalandena i La Fere blir ständigt allt starkare i den radikala delen af pressen. Republique frangaise meddetar, såsom vi i går omnämnde, en förteckning öfver general Cisseys bonapartisti-;, ska omgifning, Vi anföra derur: Generallg Hartung, som sedan 1860 var näst högste förman för krigswinisteriets personal under befäl af kejsarens adjutant general Castelnan; major Hepp, kejsarinnans ledsagare på hennes resa i Orienten och sedermera kejsarens ordonnansotficer i Wilhelmshöhe, vidare kapten Yarcin och slutligen kaptenen vicomte Gedin; f. d.-ordonnansofficer hos Bazaine i Metz. Times korrespondent i Paris berättar emellertid, att Cissey allt sedan La Före-affären mottager talrika bevis på sympati af framstå ende politici af alla partier, :Korrespondenten säger, att änna icke någon efterträdare till Cissey blifvit föreslagen och att ministern med lika intresse som förat sköter de till hans mioisteår hörande affärerna, Times speciells korrespondent i Paris berättar, att vid ett företräde, som påfven nyligen beviljade en framstående politisk ) personlighet, hvilken tillfälligtvis befann sig i Rom, yttrade han bland annat följande: Man frågar ofta, om jag ämnar lemna Rom och Vaticanen, och när jag kommer att af göra det. Mitt svar är mycket enkelt. Jag 1 skall icke lemna Vaticaoen förrän den dag kommer, då jag icke genom mitt qvarstan-! nande der längre kan styra den katolskal! verlden. Hittills hafva de makter, hvilka ! förblifvit trogna, ackrediterat sändebud hos l mig, till hvilka jag kan sätta obetingadt förtroende och, tack vare dem, kan jag vara säker att mina ord skola komma till den katölska verldens kännedom. Men då jag icke ! längre är säker, att mina ord skola troget j öfverlemnas till dem, som äro benägna att höra hvad jag säger, skall det blifva min pligt att lemna denna stad. Ett annat tal, som påfven den 27 förli-! den månad höll till en deputation från qvar ls teret Monti, meddelas äfven af de utländ-)1 ska tidningarna, hufvudsakligen för de an c spelningar, som deruti förekomma på Re-l1 nan, hvilken sedan någon tid vistats i Romjs och der blifvit mottagen på ett mycket glän-1 sande sätt. Den del af talet, uti hvilkenf Pius uttryckligast hänsyftar på författaren r af Vie de Jesus, är af följande lydelse: 1 Hvad afse de då (det gör mig ondt att nödgas upprepa den pinsamma historien om de vidrigheter, som hopa sig på oss), hvartill tjena de då alla dessa synder och syndare, de gudlösa tidningarna och kafeerna? Hvarthän syfta de snaror, hvilka ständigt nutläggas för Jesu Kristi brudar, som man utdrifver ur klostren? Hvartill tjenar ockupationen af nästan alla kloster i Rom, hvilka man än inrättar till lyceer, än till hospital, än till asyler, än till militärskolor? Och vidare: hvad har man i dessa dagar gjort i katolicismens hufvudstad? Hvilken förargelse ha icke staden Roms skyddsenglar måst skåda? Till Rom kommer en i hela Europa bekant gudsförsmädare, ja, till Rom kommer en raan, som förnekar Jesu Kristi gudom; och man framställer i tidningarna denne person såsom en stor man, sitt fäderneslands ära; man inbjuder honom i ett säll skap, der man ser f. d. teologiestuderande trängas om platsen och på ett barbariskt, dumt och cyniskt sätt lyckönska sig härtill och derigenom lägga i dagen hela vwidden af sin oblyghet och sin otro. Hvarthän syftar allt detta, om icke till att föra krig mot det andliga, hvilket — jag upprepar det — är oförstörbart. RR An VE fet 4 J t f i Den bekante engelske religiöse skrift-f ställaren och historikern James Froudeji har af egen drift och för egna medel före-lt tagit en resa till Förenta Staterna i afsigt1 att motarbeta feniern ODonnovan Rasta,l( som för icke längesedan valdes till repre-l: sentant för Tipperary i parlamentet ochl1 som för närvarande bereser Amerika, förl; att göra propaganda för de feniska dok-l1 trinerna. James Froude ämnar steg förl steg följa sin motståndare och efter honom: uppträda i Boston, Filadelfia, Chicago ochi Newyork. Vid sin ankomst till sistnämnda : s 1 4 ( 4 1 I 1 1 j f 1 I EL s ( 1 i 4 stat rönte ban ett utmärkt mottagande, i det en krets af vetenskapsmän och journalister föranstaltade en bankett till ära för honom. Times egnar denna sak en ledande artikel och prisar James Frouds energi och mod, under det tidningen å andra sidan icke väntar sig något synnerligt stort resultat af hans uppträdande bland den fanatiserade irländska befolkningen på andra sidan At lantiska hafvet. Från Filadelfia skrifves till Times, att presidenten Grant nu är säker om att blifva ätervald, att hans regering redan tagit vissa förändringar i utrikespolitiken under öfvervägande. Gentemot Spanien ämnar Amerika intaga en kraftig hållning i Cubafrågan i stället för den vacklande politik,( det hittills följt, och Mexiko skall ställas till ansvar för de ständiga boskapsstölder, som föröfvas på andra sidan floden Rioli Grande. Man tror att republikanerne och er stor del af demokraterne skola understödja denna politik. Magistraten i Wisby. K. M:t har den 4 nästl. Oktober, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af stadsfullmäktige i Wisby afgifvetförslag, meddelat förändrade stadganden angående . sammansättningen af rådhnsrätten och macistra-