Aftonbladet – 4 november 1872, sida 3

Rättegång och Pollssaker, Dom. Malmö den 2 Nov. Straffången Mathias Persson Landgren, hvilken, såsom vi förut omnämnt, i samråd med straffången Ingeman Persson våldfört sig mot vaktkonstapeln Österlind den 23 sistlidne Maj, erhöll i forgdags härför sin.dom. Landgren har af Luggude hä äradsrätt blifvit dömd att för fjerde resan stöld hållas till straffarbete i 8 år samt att i 10 år vara förhistig medborgerligt förtroende. Detta straff blef nu förenadt med det, som Landgren ådömdes för våldet mot Ö., och dömdes L. derför attilikhet med deltagaren i våldet Ingeman Persson undergå straffarbete under sin återstående lifstid samt för alltid vara förlustig medborgerligt förtroende. Derjemte skall han tillika med Persson ersätta Österlind för sveda och värk m. m. med 250 rdr. Ten kommer att underställas hofrättens pröfning. — Hämnd. Natten till den 8 sistl. Oktober bultade det på dörren till en å Glimmingeskogen nageln 2!, fjerdingsväg österdt från Udevalla belägen stuga, tillhörig bonden Hans Svensson, som sjelf för tillfället vistades i Nerike vid jernvägsarbete. Hustrun, som befann sig hemma, öppnade. dörren och möttes då af ett par karlar, hvilka begärde nattherberge, hvilken anhållan hon, på a at det trånga utrymmet na hade 5ö barn hemma), måste neka. En stund erefter hörde hon ett misstänkt brakande, hvarföre hon på en bakväg sände äldste sonen till grannarne, med begäran om hjelp, då hon befarade något öfvervåld från de afvisades sida. Innan gossen hann till närmaste granne stod stu gan i ljus låga. Endast något litet af bohaget, uppskattadt till-ett värde af 20 rdr, kunde räddas. Såväl stugan som bohaget voro lågt försäkrade i bolaget Svea, hvilket bolag, på grund af de ömmande omständigheterna, utan afdrag för det bergade eller värdet af lemningarne efter byggnaden, utbetalt hela assuransbeloppet till den stackars familjen. (8OHUS LÄNS TIDNING.) — Ransakning har vid rådhusrätten i Skeninge flera rättegångsdagar pågått rörande det mord, som skedde den 1 Öktober på aftonen, då permitterade gardisten vid Andra lifgardet och baron Ribbings kompani n:r 66 Johan August Andersson, som der i staden i egenskap af jernvägsarbetare sig uppehöll, och föraftonen i berusadt tillstånd och derföre grälaktig, blef i en mörk ortgång vid stora torget med knif nedstucken. ör detta brott misstänktes ikke em stenarbetare hos byggmästaren Hallström, Carl Johan Johansson, som äfven denna sommar kallat sig Frid, enär han tidigt pp morgonen efter illbragden lemnade sin bostad och rymde från orten, i brådskan medtagande obehöriga kläder och utan att göra rätt för sig hos husvärden. Genom polisens nitiska och sorgfälliga efterspaningar påträffades personen redan den 14 Oktober bland arbetarne på Nässjö—Oscarshamnsbanan, i nejden af Högsby, greps och infördes till länshäktet i Kalmar, hvarifrån han införpassades till Skeninge i lördags 8 dagar. Vid rådhusrättens session i månd upphemtades fången, en ung man med ofördelaktigt utseende, hvars första anblick gjorde ett vidrigt intryck på åbörarne, som nära fyllde den rymliga salen. Under förhöret upplystes, att Frid är född under Wirstads gr ögsby socken den 5 December 1850; att han vistats hemma hos föräldrarne, som lefva, intill de sista tvenne åren, under -hvilka han arbetat på samma jernvägssträckning, der han blef gripen, samt att han först pingsttiden detta år kommit till trakten af. Motala som stenarbetare och i September började i Skeninge användas som Htonsprängare för grunden till godsmagasinsbyggnaden. entemot flera klara, ojäfviga vitnen förnekade han allt, ja all vetskap om mordgeren, under förevändning att han ej mindes hyad hvad som tilldrog sig aftonen den 1 Okt., oaktadt han sjelf erkänt och vitnen styrkt, att han ej vid tiden för mordets begående var öfverlastad. Ett försök att jäfva de mest ingripande vitnena talar högt om hans skuld. Vid första uppskakningen efter det rysliga dådet hade han yttrat till en-honom följaktig arbetare, som nu vitnade derom, att han stuckit knifven intill skaftet i bröstet på dem mördade, dock hoppades