Aftonbladet – 2 november 1872, sida 2

m ÖÖM nn en ål och säga henne en hel hop vckra saker och tala helt faderligt med henne. Jag skall inte ha varit inne en minut, innan jag har trampat henne på tårna, eller sutit sönder en stol, eller. på annat sätt bragt henne i misshumör. Han stannade ett ögonblick och såg sig omkring. --8e der, fortfor han; der nere, rätt framför mig ligger grindstugan. Uff! Jag blir både het och kall, då jag ser den. Inte för att jag är rädd för qvinvan; — jag är rädd för honom, den der lilla besten, när jag kommer tillbaka och skall göra reda för mig. Jag vet att han blir ovettig och jag är räddare för honom än för sjelfva den onde. Men det kan nu inte hjelpas; tag således mod till dig, min gosse, och raskt framåt!s Grogram hade under detta samtal med sig sjelf hunnit fram till södra parkgrinden. Han tittade in ät bostaden och såg mrs Bradstoce stå ute på sin förstuqvist, sysselsatt med att uppbinda ett ungt träd som växte tätt invid densamma. Hon säg bonom ej genast, men han hostade högt och detta väckte hennes uppmärksamhet. Ber om ursägt, sade Grogram, då hon vände sig om och såg po honom; jag går omkring och söker arbete; jag är på vägen till Liskeard och har gått längt nu på morgonen. Skulle jag kunna få en dryck vatten? Mycket gerna, svarade mrs Bradstock; stig in och hvila er litet, ty ni måste sä kert vara trött efter vandringen. Lyft på plinkan — så der, ja, under tiden skall jag hemta friskt vatten. Hon bade dragit sig åt sidan för att låta honom komma sig förbi och pekade på en stol inne i köket, tog derefter ett glas och fyllde det vid pumpen ute i trädgården.