Aftonbladet – 30 oktober 1872, sida 3

al Tyska ångaren Alpha, kapten Trieta d)hemma i Libeck, hitkom i går e. m. för fö ssta gången till Stockholm från Liäbeck me illast af omkring 8097 ctr styckegods. 1 el — Gatuläggningsarbete. Smålandsgata risom oaktadt sitt temligen centrala läge läng befunnit sig i särdeles dåligt skick, håll Inu på att omläggas med tuktad sten, hvi riken omläggning sträcker sig från Nor I malmstorg till Regeringsgatan. — Våldsbragd. I Dagbladet läses: Bi I fälbafvaren för den vid Marieberg förlagd fyrverkarekår har förliden gårdag till polis . kammaren inkommit med en skrifvelse, de: tillkännagifves, att fredagen den 25 denne trenne vid kåren anställda personer, neml gen fyrverkaren n:o 9 Allenius, n:o 17 Wi ren och n:o 19 Björkland, infunnit sig blo I diga och illa sönderslagra vid kasernen : I Marieberg, der de förmält sig hafva blifvi på landsvägen mellan Kungsholms tull oci sagde plats öfverfallna af pontonierer, hvilk vid våldets utöfvande dragit blankt och an vändt sina faskinknifvar. De trenne fyr verkarne vårdas nu å garnisonssjakhuset och en af dem, Wirn, var ännu i går aftor utan hopp om vederfående. Befälhafvaren som vid hållen undersökning å Marieberg ej kunnat inhemta några upplysningar an gående våldsverkarne, har derför vändt sig till polismyndigheten för erhållande af des: verksamma biträde, — Politiskt föredrag hölls i Göteborg i måndags afton af nämnda stads nyvalde re preseutant inom Andra kammaren dr Dickson inför en talrik samling åhörare; Bland de politiska frågorna för dagen yttrade sig talaren utförligt om grundskattefrågan samt inlät sig på de skäl, som ur statsekonomisk synpunkt kunde anföras för grundskatter nas upphäfvande eller bibehållande. Under erinran att jordbrukarens fördel redan blifvit tillgodosedd i afseende på grundskatten, först genom ränteförenklingen af år 1855 och sedan ytterligare genom det riksdagsbeslut af 1869, hvarigenom grundskatten förvandlades till fix penningränta, hvilket för jordbrukaren medfört stor lindring på samma gång som uppoffring för staten, framdrog talaren fyra skäl till stöd för den åsigten, att grundskatterna ej borde afskaffas, nemligen: 1:o att staten ej kunde borttaga dessa skatter, utan att öfrige skattskyldige betungas; 2:0) att ett konseqvent utförande af den ifrågasatta skatteafskrifningen skulle stöta på så mänga svårigheter, att man måste rygga tillbaka derför; 3:0) att afskrifningen af grundskatterna ej komme andra personer till godo än dem, som vore innehafvare af skattehemman vid den tid afskrifningen påginge; samt 4:0) att grundskatterna vore att betrakta säsom ep fördel för den mindre bemedlade jordbrukaren, ithy att de underlättade förvärfvandet af fast egendom på landet, Talaren fann det sålunda ur statsekonomisk synpunkt oklokt att borttaga grundskatterna. I afseende på åtskilliga andra onera funnes sådana, för hvilka rättvisan kräfde en billigare fördelning, bland andra vägunderhållningsskyldigheten, skjutsskyldigheten, byggandet och underhållet af prestboställen samt byggandet och underhållet af tingshus, Talaren insåg väl nödvändigheten af att vägarne underhållas afhemmanen, men de personer, som befara vägarne, borde äfven erlägga afgift. Beträffande vägunderhållningen och skjutsningsskyldigheten, trodde talaren någon jemkning i afseende å dessa onera erforderlig. Byggandet af kyrka och prestgård vore en kommunalangelägenhet och skyldigheten i detta afseende borde vara bestämd efter fyrktal. Underhållet och byggandet af tingshus vore en statsangeläzenhet, som af allmänna medel borde bestrias. Ett försvarssystem, grundadt. på det nu förbättrade Abelinska förslaget, vore i talarens öfvertygelse det enda riktiga. I wfseende på tull-, handelsoch näringslagstiftningen uttalades den åsigt, att handel och näringar blomstra bäst, om de utan ;vång få utveckla sig. Dr Dickson uttalade ig vidare i frågorna om qvinnans myndigretsålder och giftomannarätt samt det civila iktenskapet. I afseende på den förra framvöll han det orättvisa i lagstiftningen sälan den nu är och förfäktade de liberala wsigter, som väl förr eller senare få göra sig gällande, Beträffande civiläktenskapet uttalade han den satsen, att det borgerliga iktenskapet borde vara det enda obligatorika och att sökandet af kyrkans välsignelse vorde stå en hvar fritt, ehuru det enligt alarens förmenande måste utgöra ett behof ör hvarje sann kristen. — Sammanstötning. Danska skeppet Telgesen, kapten Grubbe, råkade natten till len 27 dennes i koHision med Hernösandsriggen Fingal, kapten Löckner, i närheten