Aftonbladet – 29 oktober 1872, sida 3

I lydelse: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Såsom medlem af Stockholms kommun får je i underdånighet afgifva förklaring öfver de-besvär, genom hvilka vice häradshöfdingen-O. J. Hultgren hos Eders K. M:t öfverklagat öfverÅståthållareembetets den 14 uti innevarande månad meddelade utslag i fråga om hr statsrådet m. m. P. A. Bergströms valbarhet till riksdagsman för Stockholm vid det den 27 sistlidne September hållna riksdagsmannaval här i staden. Hr häradshöfdingen först och främst förmenar och påstår i sina besvär, att hr statsrådet Bergström vid tiden af det öfverklagade valet icke varit valbar till riksdagsman för Stockholm och grundar detta sitt påstående på följande antaganden, nemligen att hr statsrådet icke varit medlem at Stockholms kommun förr än vid den i Juli månad år 1871 förrättade bevillningstaxeringenh att hr statsrådet således icke lagligen kunde paa i den röstlängd, som gällde vid valen till stadsfullmäktige i Mars månad samma år; : att, enligt 6 ? af kongl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862, ny röstlängd icke kan upprättas förrän taxeringslängden för årets allmänna bevillning blifvit af röfningskomiten granskad, så att hr statsrådet ergström först efter det han 1870 här i Stockholm mantalsskrifvits kunnat uppföras i den röstlängd, som upprättats för innevarande års stadsfullmäktigsval, och hvilken röstlängd icke kunnat uppgöras förr än efter det pröfningskomiten, som den 23 Oktober 1871 sammanträdde, slutat sina arbeten; och drager hr häradshöfdingnn häraf den slutsats, att hr statsrådet icke ett år före riksdagsmannavalet varit i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Men att alla dessa antaganden likasom den af desamma dragna konklusionen äro oriktiga skall jag nu ådagalägga. Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Mi 1862 innehåller: I 2:dra S: Medlem af kommun är en hvar, som der är mantalsskrifven: I 9:de : En hvar svensk undersåte, som är medlem af kommunen samt enligt 40:d078 förbunden att till densamma erlägga skatt, är (med vissa undantag) berättigad attistadsfullmäktigsval deltaga. I 40:de 8: En hvar medlem ät kommunen är i allmänhet skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma -behof böra uttaxeras, lemna bidrag etc. : Då pu hr statsrådet Bergström efter anmälan till mantalsskrifningen 1870 års höst blef uppförd i 1871 års mantalslängder för Stockholm, måste han ock för samma år varit -medleni af Stockholms kommun; och detta desto säkrare, som hr statsrådet enligt 40:de ? var förbunden att deltaga i kommunens utgifter. Väl är det en sanning, att hr statsrådet, oaktadt han var för 1871 mantalsskrifven i Stockholm, samt på grund deraf påförts utskylder för samma år, icke uppfördes i de röstlängder, som uppgjordes i Mars månad för val till stadsfullmäktige, hvilket hade-sin: orsak iden omständighet, att dessa röstlängder blefvo upprättade örst efter det pröfningskomiten granskatde uppe jorda taxeringslängderna, hvilket icke skedde förr än efter dess sammanträdei Oktober 1871; men deraf följer alldeles icke; att hr statsrådet var berättigad att utöfva rösträtt i Stockholm från den tid under året 1871, då ban i Juli månad hade blifvit taxerad, intill dess pröfningskomiten -hade verkställt den föreskrifna granskningen; ty rösträtten är icke beroende derpå, att en person blifvit uppförd i sjelfva röstlängderna, utan derpå, att han är medlem af kommunen och såsom sådan betalar bevillning och deltager i kommunens utgifter. Vid utsatt val till stadsfullmäktige gäller visserligen den röstlängd, som blifvit för ändamålet upprättad och justerad, men deraf följer icke, att röstlängden Vinner någon laga kraft för andra val, som derefter kunna : förekomma. Förordningen föreskrifver icke pål något ställe, att den person, som af en eller annan orsak icke blifvit uppförd i. röstlängd; derigenom förlorar sin rösträtt för hela året. Han har derför denna sin rösträtt qvar, fastän han ej får deltaga i det val, för hvilket röstlängden blifvit justerad. I enlighet med denna åsigt har man ock här i Stockholm rg ända sedan förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm utkom. Före det val tillrådmän,till magistratssekreterare, till stadsfullmäktige i afgångnes ställe m. fl. befattningar förrättas, har röstlängden alltid hållits kommunens medlemmar tillhanda åtta dagar före valet, för anmärkningars framställande deremot,och det har händt flera gånger, att: personer, som icke varit uppförde uti den röstlängd, som upprättats för stadsfullmäktigsvalet i Mars månad, sedermera under året uti röstlängden upptagits. Således var br statsrådet Bergström röstberättigad i Stockholm från Juli -månad 1871, då han blifvit appförd till beskattning, fastän han icke; upptagits iden röstlängd, som upprättats för stadsfullmäktigsvalet i Mars månad samma år; och således har öfverståthållareembetet fullkomligt lagenligt och riktigt förklaratden omständighet, att hr statsrådet icke var upptagen i den röstlängd, som gällde för valen till stadsfullmäktige i Stockholm den 27 Sept. 1871, och att hr statsrådet vid justeringen af denna röstlängd icke anmält sig att deruti blifva införd icke på frågan ega inflytande. : Hr häradsböfdingen. Hultgren påstår vidare, att då ofvanberörda röstlängd justerades hr statsrådet Bergström: icke: var till. bevillning i Stockholm taxerad. Ett motsatt förhållande är dock af magistraten npplygt. Hr statsrådet blef redan i Juli månad 1871 af taxeringskomitn påförd bevillning och någon klagan deröfver har icke blifvit förd hvarken af :hr statsrådet eller någon annan. -Taxeringen vann laga kraft och hr statsrådet har jemväl i rätter tid betalt de honom va nutskylder. Vore hr häradshöfdingen Hultgrens åsigt riktig, att nemligen en person inom en kommun ej är röstberättigad innan den honom påförda taxering blifvit granskad och laga kraftvunnen, så skulle deticke vara svårtatt med den långsamhet, som eger rum vid taxeringsfrågors afgörande, från valrätt eller valbarhet till riksdagsman i en kommun utestänga hvilken som helst, eller huru många som helst. En ledamot i kommunen kunde nemligen helt enkelt öfverklaga en persons införande i a Safer eller hans taxering och genom sakens fullföljd i alla instantierna draga ut på tiden 1 å 2 år eller derutöfver, och, om sådant årligen skedde, kunda inträffa, att en person aldrig i sin lifstid blefve hvarken valberättigad eller valbar till riksdagsman, oäktadt han ständigt erlade utskylder till erforderligt belopp: Prömingskomiten skulle ock genom dröjsmål med granskningen af taxeringslängderna kunna beröfva en hvar -hans representationsrätt. ja! till och med förekomma alla giltiga riksdägsmännaval; men så illa är det väl icke bestäldt varken med lagstiftningen uti de delar, på hvilka frågan är beroende, eller med lagskipningen. Hvad hr häradshöfdingen ordat derom, att-sedan en person blifvit inom en kommun mantalsskrifven, ett helt år förflyter innan det i den ordning författningarne utstaka -kaw utrönas, huruvida han eger den inkomst af kapital eller arbete, att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade, och att han således, derest hans valrätt grundar sig på inkomst, först två år efter mantalsskrifningen kan till ledamot af Andra kammaren väljas, må visserligen olyckligtvis vara sannt, men det. har ingen tillämpning i förevarande fall, der -hr statsrådet Bergström obestridligen för 1871 blifvit i Stockholm taxerad till utskylder till vida högre belopp än som erfordras för att till ledamot af Andra kammaren inväljas, utan att klagan förts öfver samma taxering, hvilken vann laga kraft. Om än förordningen om kommunalstyrelse i