Aftonbladet – 29 oktober 1872, sida 3

FOR JAUR, Ile Ale AVIRUTVGL, IPVERLSELUU UV LI Ul rättade något annat än att den i katolska tron uppfostrade Luther, hvilken i sina 95 teser alldeles icke hade angripit aflatsläran, utan endast dess missbruk, gick allt djupare 1 sina forskningar, allt längre 1 sitt motstånd mot påfven och slutligen uppsade hos nom, -hvårs välde hvilade på lögner, all tro och lydnad. Först och främst bör hr pastorn lära sig att läsa riktigt öch ej förvränga saken. Jag har ej såsom stöd för mitt påstående att pastorn frånkänner svenskarne :bekantskapen med -kyrkohistorien och de katolska doögmörna. samt att han, förnekande historiens vitnesbörd, velat insinuera, ätt aflat i hans kyrka aldrig blifvit ansedd såsom syndernas förlåtelse etc,, anfört några utdrag ur den trogbekännelse eller förbannelseformel, söm kurprinsen af Sachsen vid sin öfvergäång till katolicismen undertecknade år 1717, utan -I ganska tydligt sägt, att det af V. R. anförda och af pastorn ännu-ej besvarade borde Å vara till fyllest bevisande, ech att jag efter hr V; R:s uppträdande afstätt ifrån min föresats att äfvenledes tala ett ord i -den saken. Ätvenledes står der ganska tydligt, att jag meddelat dessa utdrag endast och allenast derföre, emedan de låta oss kasta en djup blick i den katolska kyrkans väsende,; och hurn mycket vi måste vara på Svår vakt emot dess angrepp. Häraf är klart, att de ej hafväå någon gemenskap med den egentliga afiatsfrågan. Hr B, kallar dessa utdrag (hvarmed väll menas hela trosbekännelsen, så vida man kan bedöma den deraf) mycket riktigt för dumma. Men tyvärr hafva dylika dum: heter gifvit upphof till mycket allvarsamma Imen afskyvärda saker, t. ex. Bartholomeinattens gräsligheter, inqvisitionens domar, blodbadet i Thorn, protestamternas grymma utdrifvande ifrån Salzburg och ännu i våra dagar bannlysningar sarit oförvitliga personers föngslande endåst för bibelläsning genom den ingalunda oförvitliga, men bigotta, numera bortkörda drottningen Isabella af Spanien. Men låtom öss vara ense om, att denna förbannelseformel är dum, likasom alla dylika, till hvilka äfven böra räknasProfessiofidei Tridentinae samt bullan In coena Domini. Hr B, påstår, vidare om dessa utdrag, att de äro apokryfa eller understuckna, liksom alla förbånnelseformler, som... blifvit uppdiktade till katolska: läräns begabbelse. Det torde vara omöjligt att för en skeptiker eller en, som e6j vill låta öfvertyga Ne 3 bevisa: denna förbannelseformels äkthe han skulle bestrida den till och med om man lade sjelfva corpus -delicti för hans ögon; ja, jag vågar påstå — likväl utan vad om 10 famnar ved — att hr B. eller åtminstone personer med hans religiösa åsigter skulle vara i stånd att förklara de äflatsbref, hvilka finnas i härvarande kungliga bibliotek, för apokryfa och understuckna, fastän den evangeliska kyrkans tillvaro är ett slående bevis derpå, att sådana aflatsbref ej allenast funnits, utan äfven blifvit sålda för penningar af dertill auktoriserade personer (Ketzermeister), t. ex..Tetzel i Tyskland och Samson iSchweiz. Ingalunda för att öfvertyga hr B., utan endast för dem, som vilja låta öfvertyga sig, vill jag med några tillägg upprepa, hvad jag redan anfört om det Privata betänkandet derom, huruvida en tysk furste, som blir katolik, hädanefter får regera sin evangeliska landskyrka af professor Paulus i Heidelberg. Detta betänkande skrefs år 1827 i anledning deraf att hertigen af Anhalt-Köthen, som i Paris blifvit katolik, ville fortfara att styra den evangeliska kyrkan i sitt land, till hvilken snart sagdt alla dess invånare bekände sig, och katolikerna i korus ropade victoria öfver den vunna segern, att en förat kättersk furste blifvit rättroende och genom sina kraftiga åtgärder skulle förskaffa deras kyrka ingång bland kättarne ej allenast i Anhalt-Köthen, utan måhända äfven i andra kätterska stater inom och utom Tyskland. I den omnämnda broschyren nedslär prof, Paulus deras förhoppningar alldeles, gör dem uppmärksamma derpå att den-.omvände -endast var en af duodesfurstarne) hvars röst hade föga betydenhet; ock att i hans lilla land alla häns kraftåtgärder skulle hafva ett slut, så snart endast två ögon hade slocknat, hvilken profetia äfven redan år 1830 besannades genom furstens död och upphäfvandet afalla hans katolskvänliga regeringsåtgärder. Att en furste, som blifvit katolik, får regera öfver en evangelisk landskyrka, förnekar prof. Paulus alldeles och stöder sitt omdöme hufvudsakligt på den katolska kyrkans ofördragsamhet; hvilken han bland annat bevisar genom Fredrik Augusts förbannelseformel, af hvilken jag lemnat några utdrag. Jag tillhör Visserligen ej dem, som gerna vill in verba magistri jurare, och som lik kyrkofadern Papias. tro allt hvad som berättas; men i anseende dertill att prof; Paulus, soni visserligen för sitt-teologiska system funnit mycken motsägelse, at alla erkändes såsom icke ällenast en mycket lärd utan äfven äktningsvärd och hederlig man, omöjligen kunde sätta sin ära på spel med publicerandet af en apokryf. eller af Honom uppdiktad historisk handling, hvars apokryfiska natur lätt kunde bevisas, och ännu mera i aiseende dertill att denna äkthet aldrig blifvit antastad af hans många katolska motståndare, för hvilka det måste varit Maktpåliggande att framförallt bevisa dokumentets oäkthet, anser jag denna äktket bevisad, så mycket mera, som detta dokument till sitt innehåll alldeles öfverensstämmer med andra, hvilkas äkthet till och med hr pastorB. väl svårligen skall komma att antasta, fastän epitetet dum, sömshan användt på det ena, af mig ofvanföre konseqvent har blifvit öfverfördt äfven på dessa; jag menar Professio fidei Tridentinc, som utgafsaf påfven Pius IV år 1564 och den beryktade påfliga bullan In coena Domini, som är författad redan i 14:de århundradet, men utvidgad af flere påfvar samt i sin nuvarande gestalt publicerad af Pius V år 1569. hvilken förbannar alla kättare, deras be skyddare, icke-katoliker och alla, som vilja sätta ett allmänt concilium öfver: påfven eller underställa hans bullor landsfurstens stadfästelse och hvilken bulla ännu årligen TR hbt fd MR DR IV cd ov MA DG ket rt bt Jä ft Jä Q — 0 RO HH AE AN shga Poet et ok a NH st Jo d mc Hd DD DR Kd RR DD Hr AR IcE-Kelvi-1 av MIaIldaon af mMivANnfärda notisen om det af