Aftonbladet – 28 oktober 1872, sida 2

en lätt sak för dem; äjeltva ärten af deras arbete kunde väl förklara att de voro utö hvilken timme på dygnet som helst och att de skickade kamraterna till andra punkter på linien, då de önskade vara allena och arbeta i hemlighet för sitt enskilda intresse. Ja, nu hade han träffat det rätta! Mr Pentweazles ögon lyste af triumf, då Grogram åter kom in i rummet. Ni ser riktigt stark och dugtig ut, herre, yttrade denne med ett försmädligt grin. Ni måste helt säkert ha drömt hvar de skälmarna, som tagit våra pengar, ha gömt undan dem ? Nej, det har jag inte, svarade mr PentWweazle; men jag har noga betänkt hela vår affär från början till slut. Så har jag också, sade Grogram, och för er blir väl resultatet detsamma, som enligt mitt begrepp är det enda rätta — att vi äro af med hela herrligheten. För det första, svarade Niklas Pentweazle, i det han satte sig upp uti bädden och stödde sig emot armbågen, vill jag säga er rent ut, Grogram, att jag inte alls anser er ha nägot begrepp; för det andra medger jag ingalunda att jag har kommit till den öfvertygelse som ni nämnde, Elakt lynne redan, mumlade Grogram för-sig sjelf. Det är intet dåligt tecken hos honom; ban är vanligen full af skälmstycken, då humöret är ondt och vid den-vändning som affären nu tagit äro skälmstycken just hvad som behöfs. Nå, herre; fortfor han med hög röst, hvad är då er mening angående saken ? Min mening är denna, att hurudan er föregående lefnadsbana än må ha varit och hurodan edra nuvarande böjelser än må vara — och att ni är en stor skurk, derom