Aftonbladet – 26 oktober 1872, sida 3

— Märkliga dödsfall. Den bekante fy sikern Jacques Babinet har den 21 dennes aflidit i Paris i följd af en långvarig sjuk. dom. Babinet, som var född i Lusignan den 5 Mars 1794, blef i början bestämd för den militära banan samt studerade i detta ändamål i polytekniska skolan och tillämp: ningsskolan i Metz, Dock öfvergaf han snart denna lefnadsbana och blef efter hvartannat matematisk professor i Fontenay-leComte, Poitiers och i Saint-Louis-fakulteten. År 1838 ersatte han Savary i College de France och invaldes två år senare i franska vetenskapsakademien. Babinet är författare till en mängd intressanta uppsatser i åtskilliga grenar af de materaatiska och fysiska vetenskaperna, hvilka uppsatser intagits i Annales de physique et de chimie eller i franska vetensk emiens redogörelser. Vidare har B exempel arbetat på : ningarnas populari tidskrifter, särski Mondes, offentligsj om astronomiska, f ek ska ämnen, Derje iv ntgitvit åt skilliga geografiska kat. usprättade enligt ett nytt projektioossystem. Slutligen har Babinet också sysselsatt sis med luftseglinger och ifrigt understöit Nadars försök. Den verldsbekante teologen och skrift: ställaren J. H. Merle TAubigne har sistl. måndags morgon kl. 8 funnits död i sin säng i sin bostad i Genåve. Qvällen förut hade han deltagit i en familjefest i sitt hem och kände sig då fullkomligt frisk, liksom han under hela sitt lif aldrig förr varit sjuk. Merle VAubign var född den 16 Augusti 1794 i Eanx-Vives, en förstad till Geneve, och tillhörde en protestantisk familj — hvaraf äfven ätteläggar finnas i Sverige — hvilken lemnade Frankrike efter Nantesiska ediktet. Efter att ha studerat dels i sin födelsestad, dels i Leipzig och Berlin, eg vade han sig dels åt presterlig verksamhet, dels åt teologiskt och bistoriskt skriftställeri. Efter att ha varit pastor vid de reformerta församlingarne i Hamburg och Brissel, blef han utnämnd till professor i kyrkobistoria i Geneve, der han i många år varit verksam och nu slotat sin välsignelse rika lefnad. Såsom enskild person skildras han äfven såsom en den ädlaste man i våra dagar. Af hans skrifter, hvaribland flere öfversatts också till svenskan, är hans Reformationens historia under sextonde århundradet den mest bekanta och har utgutt i millioner exemplar öfver hela den bildade verlden. eteorologi