Det sedan någon tid gängse och äfven af 08s i går omnämnda ryktet om ett närmande mellan högra centern (orleanisterne) och venstra centern (de moderata republika nerne) bekräftas nu äfven af Bien public. Denna tidning, som anses stå regeringen mycket nära, meddelar för den 20 dennes, att ett visst antal af högra centerns medlemmar ämnar sluta sig till venstra centern, I anleduing häraf uttalar nämnda tidning det hopp, att den moderata venstern skall mottaga dem med glädje och således möjliggöra bildandet af en regeringsmajoritet. Detta meddelande häntyder på, att Thiers Åter närmat sig till .den del af nationalförsamlingen, som fordrar att republi. keå skall konstitueras af den nuvarande kammaren, Det är icke osannolikt, att utgången af de senaste kompletteringsvalen och öfvertygelsen om att det radikala partiet i en ny kammare möjligen kan komma att uppträda med en öfverraskande styrka, bidragit till att befästa Thiers åsigter i denna riktning. Bland de deputerade, som under församlingens förestående session vilja föreslå konstitutionella reformer (hvil kas antagande skall blifva liktydigt med en småningom skeende konsolidering af den kon servativa republiken) nämnas Casimir Per rier, Duchatel, Lavaze, Paul Cottin, Vingtain. Bardouz, Malleville, Mariere och flere an dra, hvilka anses för Thiers personliga vänner. De senast hitkomna: franska tidningarnz sysselsätta sig nästan uteslutande med de senaste fyllnadsvalen till nationalförsamlingen. De monarkiska och reak tivnära bladen betrakta utgången som en seger för radikalismen, men tillskrifva den bristande intresse hos de konservative, hvilka till största delen höllo sig borta från valen. Liberte, Journal de Paris, Univers och Moniteur indehålla till följd deraf skarpa anmärkningar mot de konservative och förebrå dem deras likgiltighet, för hvilken dr svårt skola få plikta. Journal des Debats anser deremot utgången söm en seger för det moderat-republikanska partiet och ut trycker särskildt sin belåtenhet med Rousselles nederlag, hvilken tidningem anser för den enda radikale kandidaten. Temps sä ger: Det republikanska pårtiets seger är ett betydelsefulit uttryck af landets mot vilja för monarkien och skall gilva regeringen ökad styrka och myndighet vid församlingens nästa och troligen sista session. Den officiösa Bien public är mycket nöjd med valen, hvilka den anser skola bidraga att befästa den konservativa republiken. De bonapartistiska tidningarna iakttaga antingen tystnad eller anse de, att valen icke kunna komma att utöfva något inflytande på den kris, mot hvilken landet enligt deras åsigt nu skyndar. Äfven med grefvens at Chambord famöga bref till deputeraden La Rochette Syssel sätter sig den franska pressen för närva rande mycket. Man anser detta bref som ett tecken till, att pretendenten, i anseende till möjligheten af att nationalförsamlingen nu snart kommer att afgöra mellan monarki ock republik, beslutit sig för att utträda ur den reserverade och ftörbehållsamma hållning, hon hittills intagit. -Republique frangaise tror icke att man tillägger denna skrifvelse någon särdeles stor vigt. Grefven af Chambord, yttrar nämnda tidning, tillhör icke politiken . sådan vi fatta henne, och 4) Den af styrelsen 1872 offentliggjorda Tablå öfver Höganäs stenkolsverks ställning vid 1871 års Blöt. utvisar en nettovinst för året af 113,115,02 rmt, hvaraf å aktierna utdelats 97.000... Summan at inbetalade aktiemedel uppföres med 385,356.56. Bland verkets skulder upptages icke statens ouppsägbara, räntebärande fordran.