rerket behöfde understöd, sådant ej borde eviljas åt ett företag, som trots redan åtjutna stora understöd ej förmådde med gna krafter uppehålla sig. Statsutskottet ann ej heller behofvet vara i ringaste mån idagalagdt, och riksdagen nekade helt kort ch torrt med anförande af samma skäl. Från denna afvikelse återvända vi till evisionsberättelsen. Då vid revisorernas venne inventeringar i riksgäldskontoret Höganäs-bolagets år 1830 aflemnade förbinlelse å eventuel räntebetalning till staten, ej kunde företes, afläto revisorerne till hrr fullmäktige i riksgäldskontoret en skrifvelse med anhållan, att förbindelsen måtte efterforskas. Fullmäktiges i revisionsberättelsen införda svar upplyser, att de anstälda efterforskningarne varit fåfänga, att förbindelsen ej ens fins på något ställe antecknad, hvarken såsom förvarad under fullmäktiges egen vård eller såsom till kommissariatet aflemnad. En möjlighet att erhålla någon upplysning om dess öde återstode likväl till äfventyrz, derest man nemligen skulle lyckas bland en mängd å vinden i riksgäldskontorets hus uppflyttade handlingar återfinna den förteckning öfver låne och säkerhetshandlingar, som fördes på den tid, då ifrågava rande förbindelse mottogs. Att denna förutsättning dock ej gått i fullbordan, erfar man deraf, att revisorerne ej sedermera erhöllo något ytterligare med delande från hrr follmäktige. Af tillförlitliga handlingar framgår, at! Höganäs-bolsget numera uppnått en så be tydlig inkomst. ) att den vida öfverstigel den årliga ränteafkomst af 12 hvilken den af riksdagen före a räntebetalningen, eller i inträda. På grund hära rerne, att åt fullmäktige ret måtte. uppdragas att vid taga al ödiga åtgärder, för att så vä indrifva redan förfallna räntor som ock fö framtiden bevaka det allmännas rätt oci noggrant fullgörande af bolagets förpligte! ser mot staten. ERNER SEEN RA