kunna återvinna sin förlorade tid eller d pengar, som han, viss om framgång, had offrat. Men vänta! — förlusten gällde möj ligtvis endast tiden; pengarna var det ji ännu en möjlighet att återvinna, Han kunde ej gerna längre betvifla sann färdigheten af Grograms uppgifter rörand hans och Bradstocks företag: att skatter hade af dem blifvit begrafven på den upp gifna platsen och att den förstnämnde verk ligen litat på att der återfinna densamma. Denna öfvertygelse var hos Pentweazl icke blott resultatet af ett förflygande in tryck, utar en småningom mognad öfverty gelse. I Hobart Town, innan han på full allvar beslutit sig för att tillvägabring: Grograms flykt, hade han pröfvat honom ge nom mångahanda listiga frågor och förhö! rörande platsen der skatten var gömd; mer under hela tiden hade Grogram aldrig visa sig vacklande eller obestämd i siva uppgif ber; på det för honom egendomliga, trög tänkta men trygga sättet hade han hålli fast vid sitt ord, och Niklas Pentweazie hade sett sig föranlåten att fullt lita derpå. Således fanns ingen annan förklsring är att skatten hade blifvit stulen. Grogran ansåg att så var och syntes på ailvar tänks att hela affären härmed hade fått ett slut Men mr Pentweazle var af en annan nat in Grogram och under det att han låg i sir bädd och betänkte hela denna sak, tyckte: hans forna energi återväckas med hans åter kommande helsa. Han kände sig nästan hå rad att blygas öfver den kroppsliga svag het som så hade öfverväldigat honom, d: han först blifvit medveten af den skedd: förlusten, Ohjelpligt förlorad? — Prat! Gulde har otvifvelaktigt blifvit stulet; men er skatt, så betydlig och af en så egen beska