TOCKHOLM den 26 Oktober. Ett och annat från sista statsrevisionen. I Riksdagens senast församlade revisorer af tats-, bankooch riksgäldsverken hafva, om bekant, för ett par veckor sedan aflutat sitt värf och till vederbörande aflemat de föreskrifna berättelserna. I den mån i medhinna att om dessa vidlyftiga berät-i elsers innehåll taga närmare kännedom, kola vi ur dem meddela en och annan redoörelse eller framställning, som synes vara f allmännare intresse. Vi göra i dag böran med revisionsberättelsen om riksgäldsontoret och utvälja ur dess rikhaltiga inneåll först en mot slutet af berättelsen förecommande framställning, hvarom ryktet re-. lan haft åtskilligt att förmäla, nemligen re-l. logörelsen för Höganäs stenkolsverks skuld ill staten. Det är bekant, att Höganäs i långliga ider i särdeles hög grad gynnats och omuldats från statens sida med allehanda dels lirekta understöd, dels andra slags förmåner, allt under antagande, att nämnda stenzolsverks upprätthållande och befrämjande vore en synnerligen riksvigtig angelägen. het. Med förbigående af de en äldre tid tillhörande data rörande denna frikostiga uppmuntran, hvilka ej stå i omedelbart sammanhang med den af revisorerne väckta fråga, börjar denna afdelning af berättelsen med en redogörelse för det af 1823 års riksdag fattade beslut. Riksens ständer medgåfvo då, att statens fordran i excellensen Ruuths sterbhus för beviljade län till stenkolsgrufvedriftens befrämjande, stor 199,560 rdr bko, skulle öfverlåtas intressenterne i stenkolsbolaget mot vilkor, att bolaget ombesörjde teckning och uppbörd af en fond å 200,000 rdr bko, som ovilkorligen skulle användas för nedsänkningen af Ryds schakt, för arbetets bedrifvande å nedre flötsen och för inrättande af sådana fabrikationer, hvartill i synnerhet den ymniga tillgången af eldfast lera erbjöde rudimaterier; att bolaget, som inom två år efter kungörandet af riksens ständers beslut borde vara upprättadt, skulle genom ordentliga räkenskaper, som af rikets ständers revisorer granskas, redovisa hur den tecknade summan användts; att, till säkerhet för dess behöriga användning, afbetalningen å Ruuths skuld tills vidare skulle erläggas till riksgäldskontoret, och bolaget, först sedan det styrkt sig hafva för det stadgade ändamälet användt hela den tecknåde summan, ega att från riksgäldskontoret lyfta såväl hvad i kapitalafbetalningar dit influtit, som ock de frän dagen, då riksdagens beslut fattades, upplupna räntor, samt vidare, i den mån länet inflöte, så till hufvudstol som ränta detsamma uppbära, hvarjemte bolaget från samma tid frikallades från ofvan nämnda granskning; att bolaget, sedan aktieteckningen skett, skulle afgifva sin förbindelse att, när stenkolsverket lemnar en vinst af 8 proc., erlägga till staten 1 proc., när det lemnar 10 proc., betala 2 proc., och vid en vinst af 12 proc. betala 3 proc., som är den högsta ränta, det någonsin behöfver vidkännas; att hvad vid 1823 års slat af bolagets särskilda skuld till staten, stor 51,000 rdr, återstode efter afqvittning mot tillverknings: premierna för stenkolsqvantiteter, föryttrade från och med år 1819, hvilka premier vid 1815 års riksdag bestämdes till 6 skill. för tunna, finge, om nya bolaget komme till stånd, afskrifvas — kommande premierna i hvarje fall att med 1823 års slut upphöra. Detta 1823 ärs riksdags beslut, föranledt dels af bolagets hos K. M:t gjorda och till riksdagen anmälda ansökan, dels af grefve de la Gardies å bolagets vägnar väckta motion, blef af riksdagen för K. M:t anmäldt med anhällan, att K. M:t täcktes å stenkolsverket fästa dess nådiga uppmärksamhet samt låta hvad af riksens ständer säålunda är vordet beslutet komma till verkställighet på ett sätt, att icke allenast det dermed åsyftade ändamål, utan ock statens samt bolagets fördel må i möjligaste måtto befordras, hvarjemte beslutet blef fullmäktige i riksgäldskontoret meddeladt. Den år 1827 församlade statsrevisionen, som granskade bolagets räkenskaper, meddelar en öfversigt såväl öfver fortgången af inbetalningen från Ruuths sterbhus till riks gäldskontoret, som öfver de af bolaget — hvilket inom de föreskrifna 2 ären bildats med den stadgade aktiesumman — företag na arbeten. Rörande dispositionen af de tecknade medlen framställes en anmärkning. som dock icke gäller något synnerligen stort belopp, hvarjemte upplyses att ofvan omta lade förbindelse ännu ej blifvit aflemnad, Ärendet förekom ä 1828—1830 ärens riks dag, då bolaget anhöll att, emedan det nr mera uppfylt vilkoren från 1823 (i en an nan handling säges det blott, att detta ofördröjligen skulle vara fullbordadt), fö utbekomma hvad dittills å statens fordran: Ruuths st.rbhus till riksgäldskontoret in Hutit och framdeles det öfriga. Riksdager beslöt då, att bolaget skulle aflemna den föreskrifna förbindelsen, hvartill formulär bifogades. att af det beviljade understödet skuile in nehållas dels 67,400 (motsvarande det be lopp, som intressenterne i gamla bolaget lof vat till stenkolsverket tillskjuta), in till des: nya bolaget styrkte sig hatva, utöfveri ver ket redan nedlagda 135,677 rdr 29 öre, yt Iterligare användt 64,322: 19, säledes i det hela 200,000 rdr bko, såsom 1823 föreskrefs hvarefter nämnda 67 400 finge af nva bolaga VN