Aftonbladet – 23 oktober 1872, sida 2

mr it kK——J—uuek MMMM mått af styrka och af animalt lif kan inte på ett mera anständigt sätt något dämpas. Så fortforo de hela dagen, flyttande sig till olika punkter vid telegraflinien, mr Pentweazle med landtmätarkedjan i handen och Grogram med sin spade, med hvilken han gräfde på de punkter som blefvo honom anvisade. Vid middagstiden begåfvo de sig till kojan, der de hade litet kallt kött och bröd samt afslaget öl som mr Pentweazle fört med sig i matsäcken och nu fann nödvändigt att friska upp med en liten tår ur konjaksflaskan. Bokhållaren vid stationen deltog i deras måltid, undanbad sig ölet, med hvars serve ring mr Pentweazle var högligen frikostig., och utbad sig i stället litet ur kopjaks flaskan — men oblandadt. Allt meralif vad började han utbreda sig i klander öf. ver den usla ordningen vid Gwynruthins station, öfver den af hans förmän, som gif: vit honom platsen, och slutligen öfver hela jernvägsdirektionen, allt i de löjligaste or dalag. Han betraktade Niklas Pentweazle med mycken och vördnadsfall uppmärksamhet, och ehuru han emellanåt titulerade honom. gamla lustigkurre, var detta synbarligen för honom blott ett egendomligt talesätt men ingalunda yttradt som ett gäckeri; så mycket mindre, som han helt uppriktigt yttrade att så fort han första gången fick se Pentweazle, såg han strax att denne fuskade något i mekanik, eller fysik, elle! annat ctyg,, samt kunde ej annat än för våna sig öfver att en man, så häpnadsväc kande utrustad på hufvadets vägnar, ej val telegrafbolagets direktör i London, i ställe ort att tjena bolaget i denna aflägsna lands ort, Mr Poptwenzlo besvarade dessa artighe