Aftonbladet – 22 oktober 1872, sida 2

Å pr rängde den konservative republikanen Beauais, maire i Lorient, med 39,700 röster mot 0,000. I departementet Calvados vann reeringspartiet en trogen oeh talangfull anängare i den moderate republikanen Phiippe Paris, hvilken besegrade legitimisten narquis Fournes och Joret-Desclosigres, vars hsigter man icke bestämdt kände, men om man trodde skulle komma att rösta med en nuvarande konservativa majoriteten i ationalförsamlingen. I Oise uppträdde till n början den förre kejserlige prefekten u6on Chevreau, men drog sig dock tillbaka, lå han icke fann sig röna något understöd vw monarkisterne. Valstriden kom derför tt utkämpas mellan republikanerne Gerard ch Rouselle, af hvilka den förre, som ifrigt inderstöddes af generalrådet, hvilket han jelf tillhör, besegrade sin motkandidat med ;8,500 röster mot 34,500. I Vosges, der About var erbjuden en kandidatur, hvilken han dock afsade sig, stodo likasom i Oise .venne republikaner, Meline, lutande åt den adikala sidan, och Mougeot, mera konserrativt sinnad, gentemet hvarandra. Utgånsen blef att Meline valdes med 30,600 rö: ter. I Algier kan man anse Cremieux, ustitieminister 1848 och medlem af national-. örsvarsregeringen, våra säker om att vinna majoritet, sedan Victor Hugo, hvars politiska åsigter lära stå Cremieux mycket nära, trädt tillbaka. Den allmänna utgången afl dessa fyllnadsval kan sålunda betraktas som en seger för Thiers, och den opinion, som derigenom är uttalad, skall öka regeringens styrka och inflytande gentemot nationalförsamlingens monarkiska partier, om hon under nästa session kommer att föreslå några organiska lagar i riktning af republikens befästande. GA OA m sm me ot mm RR M MM O 4 Daily Telegraph meddelar från Paris, att franska regeringen afslagit ett till henne stäldt anbud af 11 millioner francs för finansministeriets tomt vid Rue de Rivoli. Spekulanten lär enligt den engelska tidningens uppgift hafva gjort till ett vilkor för köpet, att han skulle på tomten få uppföra ett spelhus. Denna uppgift är sann, påstår Temps. Thiers skall till svar på det framstälda vilkoret för köpet hafva yttrat: Ni önskar då vår vanära? På finansministeriets tomt, som ostyckad hade utbjudita för 9 millioner, har hittills icke något antagligt anbud afgifvits, hvarför tomten i December månad kommer att, fördelad i tio lotter, ånyo utbjudas. Enligt tyska officiella uppgifter om utgången af optionen i Elsass-Lothringen skola inalles 164,433 personer ha förklarat sig för fransk nationalitet, af hvilka endast 38,000 utvandrat. Journal des Debats an märker i motsats härtill, att de 164,433 optionsförklaringar, om hvilka de tyska tidningarne tala, nästan alla innefatta hvardera en hel familj, och att man utan öfverdrift kan beräkna antalet af dem, som utvandrat från de annekterade provinserna, till 480,000 personer, d. v. 8. inemot 27 procent af områdets hela befolkning. Tidningen tillägger, att många tasen derjemte lemnat landet, utan att derom göra någon anmälan till de tyska myndigheterna. Till dessa hör isynnerhet den omyndiga befolkningen — i en ålder från 14 till 20 år — hvaraf ungefär 15,000 lemnat Elsass-Lothringen. Dessa uppgifter i den franska tidniagen öfverensstämma med dem, som förut förekommit i de engelska tidningarne. Enligt tidningen Progres de V Est ha icke mindre än 13,000 emigranter från ElsassLothringen ankommit ensamt till Luneville, så att antalet af denna stads invånare ungefär fördubblats. Zeitung fir Lothringen anmärker härvid: Många af dem, som opterat, äro af den åsigten, att en kortare eller längre vistelse på franskt område är tillräcklig för att konstatera deras franska nationalitet och att de sedan obehindradt kunna vistas i Elsas-Lothringen såsom frans män. I Luneville ha de till större delen hyrt små bostäder, när de kunnat finna sådana; andra ha inlogerat sig i baracker, och alla eller nästan alla afvakta den lyckliga stund, då de skola kunna återvända till E1lsass-Lothringen. Hyror, lifsmedel m. m. ha stegrats till det fabelaktiga. Denna tillväxt är icke just behaglig för de tidigare invånarne, och de hysa allvarsamma farhågor för den kommande vintern. Bland stadens notabiliteter är fråga om att skicka en petition till Thiers regering med anhållan om att skaffa en del af de invandrade till andra platser och understödja dem som sakna medel till sitt uppehälle. Ett hufvudämne för den tyska pressens betraktelser är ännu alltid detaf biskopskonferensen i Fulda afgifna memoran: dum, Såsom man borde vänta, har tyska regeringen icke dröjt att besvara detta kle rikala opus, Den officiella Provincial-Korrespondenz yttrar sig härom sålunda: Den hållning biskoparne intagit skall säkerligen bidraga till att i en icke aflägsen framtid göra till sanning kanslerens ord: Gentemot de påståenden vissa af Hans Majestät konungens af Preussen undersåter af det andliga ståndet framställa, nemligen att det gifves lagar som för dem icke äro bindande, är det regeringens pligt att med alla de medel, som stå henne till buds, upprätthålla sin suveränitet till hela dess omfång, och häruti kan hon vara förvissad om ett kraf: tigt understöd af det stora flertalet med borgare af båda konfessionerna? Suverä niteten kan endast vara en. Hon bör för hblifya en, och det gifves icke någon annan suveränitet än lagens.: Wientidningen Tagespresse för den 15 dennes har en lång ar tikel af Kolb, hvilken går ut på att bevisa, att de tyska biskoparnes memorandum skall he en alldeles motsatt verkan mot hvad ess upphofsmän åsyftat. Artikeln slutar selunda, OBE Jen nnntt fill hvilken Så