Aftonbladet – 21 oktober 1872, sida 3

ett allmänt mörker uppstod. Endast några få vid fruntimmerskören och på altaret brinnande vaxljus upplyste sparsamt det dystra rummet, Under tiden blefvo de kring den vanmäktiga frun stående fruntimrens rop på vatten allt högre. Dessa rop blefvo missförstådda, så att från den sida, der fruntimmerskören stod, skallade ropet elden är lös! I ett ögonblick rådde den största uppståndelse och alla störtade under det rådande mörkret till utgångarne. Männens rop från läktarne att vara lugna, emedan ingen fara vore för handen, bortdog under qvinnornas skrik och jämmerrop, Trängseln tog öfverhand och följden deraf uteblet ej, ty man trampades och qväfdes till döds, Emellertid hade ropen, att elden var lös, hunnit utom synagogan. Eldsläckningskåren alarmerades, och inom få minuter hade denna kommit till ort och ställe. I stället för att släcka elden fick denna, tillika med det nu anryckande militär eldsläckningsmanskapet, annat att göra. Bland de många hundra skrikande menniskorna framdrog man snart döda och sårade qvinnor och barn. Man räknade inalles öfver 20 lik. Hvarför gaslågorna slocknade, har man ännu ej kommit till kännedom om. Dock är detatt antaga, att gasometern innehöll för litet vatten för att kunna utöfva nödigt tryck på de hundratals lågorna.