Aftonbladet – 17 oktober 1872, sida 3

vi is på 74, n. och 48 o. gr., således på en trakt, der det under vanliga år på denna tid icke finns minsta isstycke. Utan att betänka oss vidare, trängde vi in deri och funno väl, att den var af en lättare qvalitet, men för det mesta låg ganska tätt, och arbetade oss till den 3 Aug. genom den till det öppna vattnet under Novaia Semlja, d. v. s. 100 sjömil. Vid Amiralitetshalfön funno vi isen åter ligga fast vid land. Den 12 befunno vi oss vid den sydligaste Buckligen-ön. Isen temligen väl fördelad. Den 13 satte sydvestlig vind in med dimma. vid hvars försvinnande vi sågo lsbjörnen, som hade seglat efter oss. Isbjörnen hade måst gå ned till 72 gr, för att undvika de ismassor, som vi hade trängt oss igenom. Det ledsamma är temperaturförhållandena i år; under det att månadstemperaturen för Augusti i medeltal på 74!,9 bredd vid Novaja Semija är 59 O., står redan termometern, sedan vi sågo den första isen, nästan ständigt under noll; dertill ihållande snöfall. Hvilken motsats till sistlidet år! Vattnets temeratur öfverstiger nästan aldrig 0. Tre grader ängre i norr härifrån hade vi i fjol 14 dagar senare på året mycket blidare väder, än det nu har varit i tre veckors tid under så mycket lägre bredd. Det tyckes nästan, som om all Hvita hafvets is icke bar kunnat smälta och har kommit hit upp med sydvestvinden. Ännu är dock ingenting förloradt. vi ha ännu nästan en hel månads seglingstid och ha trots de kolossala ismassorna hunnit till Kap Nassau. Jag räknar isynnerhet på de första 14 dagarne i September; men i intet fall kunna de sangviniska förhoppningar förverkligas, som kort före vår afresa hystes. Fortfarande dimma, snötjocka 0. s8. Vv. ha tills nu knappt tillåtit oss att göra astronomiska iakttagelser. Släpnätet har deremot gifvit oss mycket vackra saker. Med fartyg och besättning är jag högeligen belåten. Värt folk är mycket nitiskt och tål klimatet, såsom jag också väntade, fulikomligt väl.