Aftonbladet – 17 oktober 1872, sida 2

STOCKHOLM den 17 Oktober. Vi meddelade i går ordalydelsen af konung Carl XV:s testamente. Man får af detta dokument bekräftelse på hvad som tillförene ryktesvis försports om de vackra donationer af konstverk m. m. som framlidne konungen sjort till svenska staten. Af utomordentigt stort värde för nationalmuseum blir Carl XV:s rika samling af nordiska konstnärers taflor, ty museets nordiska afdelning, som nu jemförelsevis är temligen svag, får derigenom en tillökning, hvarmedelst densamma kan ge en verklig föreställning om den nordiska konsten. Den dyrbara samlingen af medeltidsoch orieitaliska vapen blir en storartad acqvisition för Lifrustkammaren. I afseende på den stora konstsamlingen af porslin,i glas, emalj m, m. som finnes apptagen i den af den berömde tyske kulturhistorikern Falcke för ett par år sedan upprättade och sedermera tillökta katalogen och som nu äfven till svenska staten blifvit donerad, finnes uti testamentet ingenting bestämdt, hvar den för framtiden skall förvaras. Vi hoppas icke träda grannlagenheten för nära, om vi uttala den önskan, som vi tro hysas af många, att denna samling, som till väsentlig del befinner sig på Ulriksdal, för framtiden måtte komma att förvaras å nämnde slott, som ligger så nära hufyudstaden och har så lätta och mångfaldiga kommunikationer med densamma, att samlingen ändock kunde blifva för besökande mycket lätt tillgänglig. Konung Carl älskade Ulriksdal så högt och hans minne är för framtiden så införlifvadt med detta slott, att det synes 033 särdeles lämpligt, om det finge ståi det närmaste orubbadt såsom ett litet Carl XV:s musenm, ett specielt minnesmärke öfver hans konstkärlek och personlighet, Der kunde också måhända någon staty af den framlidne konungen få en plats, vare sig en marmorstaty, som kunde placeras på lämpligt ställe inne i slottet eller en bronzstaty på slottsgården. Det finnes en stor fotografi, framställande konung Carl XV, sittande midt i kretsen at samtida svenska konstnärer. Det förefaller oss, som vore det i hög grad önskligt att denna fotografi komme att läggas till grund för en större monumental målning. Universiteten komma att genom särskilda sorgefester betyga sin saknad efter den bortgångne konungen. Konstakademien i Stockholm har stora och kanske större skäl än någen an nan akademi att egna en gärd af tacksamhet och hängifvenhet åt Carl XV:s minne. Vi föreställa oss att detta, långt lämpligare än genom någon parentation eller präglandet af en medalj (hvilket senare konstaka demien för öfrigt redan gjort under konung Carls lifstid) skulle kunna ske derigenom, att akademien toge initiativet till en dylik monumental målning, hvilken måhända äfven lämpligast kunde få sin plats å Ulriksdal. Om en dylik plan vunne bifall och medverkan från konung Oscars sida, skulle Ulriksdal för framtiden få en ständig konstoch kulturhistorisk betydelse såsom plats för intressanta samlingar och såsom en erinring om Carl XV och hans tid, och det skulle utan tvifvel alltjemnt bli föremål för tal rika besök såväl af hufvudstadens invånare som af resande från orterna och hitkommande främlingar.