Aftonbladet – 11 oktober 1872, sida 3

drig att du skulle komma förr än du sagt, och sjelf så hastigt få reda på den stora lycka som händt oss. : Vår afsigt var att så snart underrättelse ankommit, att det far tyg, med hvilket du sade dig ämna resa hade anländt till Falmouth, gå ombord der. på och föregifva att morbror hade kommit dit i affärer med banken, eller af någon an nah orsak. Derpå ämnade vi resa hit med dig, visa dig denna vackra egendom, såsom tillhörig en af våra vänner, och då du blif vit riktigt hänförd af beundran — ty de måste du naturligtvis bli — skulle jag vänd: mig till dig, berätta att egendomen tillhörd morbror och att han önskade att du skulle stanna här och dela hans rikedom. Mr Womersley var:hardt när att somna men väcktes åter vid ljudet af en kyss hvarefter han hörde Frank säga: Detta var således din plan! Riktigt så dan man finner den i sagorna! Nästan lik: god som min, Lika god som din! -Hvad menar du ? Precist hvad jag säger, fortfor han met ett leende, som likväl föga talade om glädje Din plan var nästan lika god som min skilnaden är blott den, att jag har lyckat bringa min i verkställighet. Du talar i gåtor, Frank. Säg ut, tyd ligare hvad du menar, älskade. Föreställ dig då, att också jag har ut fört ett litet oskyldigt bedrägeri emot dig. Frank! ropade mr Womersley, bör ja; få höra hvad du ämnar säga? Jag vil säga dig att jag är vaken. Mycket bra, sir; det är just hvad jaj önskar, framför allt bör ni höra mig. Men hvad menar du då, Frank? inföl Ellen. Hör nu på mig till slut. Jag skret til dig, min Ellen, att jag var ruinerad — at