Aftonbladet – 9 oktober 1872, sida 2

väntar att Mohikanen skall signaleras denn: eftermiddag, och som Leonards håg står til Newyork, torde han genast vilja styra kur: dität, sedan ban proviantert och tagit sig en liten hvila på land. Två possagerar var det ju som ni önskade att jag skull skaffa plats ombord ? Alldeles! Två passagerare. Behöfver knappt fråga om ni sjelf ä den ene, sade generalen, hvars underlig: öga började rulla omkring på sitt vanliga uttrycksfulla sätt. Gissade straxt att så var; har ändå inte fullt klart för mig hurt saken förhåller sig, kan ej tro vid edra å att blonder och siden äro med i spelet. Mr Pentweazle skakade på hufvudet. Kan ej heller vara andtäppa, som de kallas ned åt östra staterna, eller bristand: kapacitet att liqvidera, som man säger : kongressen; ty jag har allt, Ser ni, gjor mina små efterforskningar hos värdshusvär den, och han säger sig ha stoppat i fickar edra dollårs lika regelbundet som vVeckar har gått till ända. Kan som sagdt inte s rätt klart för mig hvarför pi på ett nät vis vill echappera. Jag har intet särskildt skäl till att ön ska lemna denna plats för penningaffärers skull, sade Niklas Pentweazle; ehuru jar Visserligen kän tillägga, att jäg ej höller : det afseendet har amledning att önska stanna men om ni erinrar er det, så frågade jag om plats fanns för två passagerare? Jag följer med blott för att hålla ett vaksam: öga på den andra. Nå, vid himlen, måste det inte ändi gälla blonder och siden! inföll generaler och blåste ett väldigt moln ur sin cigarr Omöjligt, sir. Leonard skulle ej gå ir derpå! Vore allt för riskabel cargo. (Forts.)