Aftonbladet – 8 oktober 1872, sida 3

jVeilaluleg dl SYCUSAG JOIN VGR öl nt trafikrapporter Augusti 1872. 3 Inkomster: AS Jernvägar: 22 IE. ä3 Summa 22.5 Mil. Rår. ö. Bär 829 647185; 241 57 48494 2247 14475,79) 1197: 4 E 31716;62 1170 Wexiö—Alfvestä . -BO62152) 152j9: Kristianstad----Hessleh. 2, i3 91162) 15027 Landskrona—Helsingb. 5,6 29 37777) 169,2: Ystad—Eslöf . I Ta 25696:62) 11675 Gefle—Dala... 185 420 621 695 50 Statens samtliga Köping—Hult IBorås—Herrl Uddevalla—W ener: —Herrljunga . — En svensk sjökapten och mezikan ska rebeller. — Nedanståendö bref från en sjökapten till hans i Östersund boende släg tingar ätergirva vi efter Jemtl, T.: Tupilöö (Mexiko) den 19 Juni 1872. Min resa bit gick brå, och ömt allt gå tt lika fort här, skulle jag nu kunnat vara dropa, men Här är revolution, eller tättare rebellion, ty frihetens försvarare bär äro icke värda ett bättre an än föftara mördere m. f d., tt skepp lizabetn tran Sutidavall strandade Här och blef genast röfvadt af rebellerna. Någon tid detefter gingo de ombord å ett danskt skepp och togo två kanoner. Af mig ville de köpa vapen och i synnerhet de båda kanonerna, som tillhöra skeppet, men då jag nekade dem detta, lofvade de att komma ombord och taga dem med våld. Jag defemöt IFfvade ätt sätika ålla båtar de an: vände för detta arbete. För någon ta syden kommo 8 man i en båt och fordrade utlemnandet af de båtar jag hade akter om skeppet, en tillhörig min stufvare, en annan tillhörig kapten Granlund, som förde Elizabeth, och en tredje tillhörig lästigatetis tgent. Tag sygrade nej och om I ron närmare skjuter jags. ve äftarsnsde sig. Då fick jag se min båt komma ut ur floden med 2 man och lastegaren. Fruktande att rebellerna skulle öfverfalla båten och taga dem, gick jag med 5 man och vapen i slnpen att hindra detta och lossade två lösa skott. för attlåta ågm Veta vad kominå skulle, om de togo sig någöt oråd för. PB båt lemnadss i fred: Några dagar derefter gick siytitabnön med stufvare och 5 man i land att hemta sista timmerflottan, men dröjde så länge, att jag anade oråd och gick med en man i båten i land. Jag medtog spencerrefflan och en dubbel bakladdare med knlpatroner. Då jag kom till flodmynniligen, möuötie jag ön 2f min besättning som styrmannen sändt att varna mig för att komma upp till platsen, der timret är, ty rebellerna hade tagit styrmannen och besättningen till fånga och väntade endast på mig för att göra det simma med fitig och kanske något ändå värre. Jag tog min man i båten och hade Hä trå att ro. På min fråga, huru många man af rebellerna, som äro der uppe, svarade han 7 å 8 st. etta antal ansåg jag mindre farligt och ville rsöka att frigöra mitt folk. Framkommen, såg ag närmare 30 soldater. Officerarne hade ej fäntet, att lag skulle Jomma och voro i början rådville hvad som börde göräg. ten snart gålvo de mig befallning att komma i land, ined iötelse, att annars skulle de skjuta mig i båten, der jag var, på omkring 100 alnars afstånd från dem. Förberedelser gjordes. Soldaterne med laddade gevär stäldes upp med front emot mig, och jag satt vid rodret med handen på min reffla, färde att gifva ståt Jag sade dem, att om de ej genast gatve folket fritt. skälle jag segla til Frontera att hemta guvernementssoldater. Det sälde nu för dem att hindra mig från att komma ut till skeppet. Jag vände båten utför igen och samtidigt nedsändes 6 soldater med en offiser att taga mig och båt vid mynningen af flolet. söln derstädes ej är mer än 80 å 40 alnar red. På tillsägelsen att komma i land (då jag hunnit dit ned) svarade jag: -Jag kommer tids nog till er.. Två skott smälde och knlorna hveno om öronen på oss. Pojkarne hoppade i sjön och sprungo upp i skogen. Jag tog ensam ut båten, nedan ännu 10 skott lossades emot mig af solr Jag ville ej skjuta på dem, ty j rbdda, att om någon dödades, skulle de sl iBjäl mitt fofk. men då order gafs, att några af sollaterna skulle gå ut i vattnet. som endast är 3 ot djupt och taga fast i båten, och dessa endast voro 12 å 15 alnar från båten och rätt förom. yfte jag refflan och sköt 2 af knektarne döda vå stället: resten sprang, men jag kunde 6j låta li att gifva ännn en minnesbeta å posteriori. En af pojkarne sprang ut efter sjöstranden och com ombord, men den andre var dum nog att rå tillbaka i fångenskapen, Tillsammans lossales 12 skott efter mig och intet träffade. Folket ogs derefter upp till rebellernas hufvudstation, ch jag har sedan den 15 dennes då de pe upp. j hört något om dem. Den 17 kom Valenzuela ned 120 man guvernementstrupper till Tnapileo ch fördref rebellerna, men dödade ej flera än 2. Hurn jag skall få igen folket vet jag ej. ty i lag börjas belägringen af Paraiso, rebellernas mfvudstation, och huru jag skall få upprattelse ler ersättning för tidsförlusten vet jag lika liet. Får jag ej snart igen folket, måste jag änlock segla till Frontera de Tabasco för att gifva n protest och genom amerikanska konsuln (svenka konsuler äro ej i synnerligt öfverflöd; lika om örlogsmän på expedition äro de. der de ej ;ehöfvas. men der de kunnva vara till nytta. finas de ej) försöka att få igen folket. På kusten f Tabasco ärö för närvarande minst 20 svenska ch norska fartyg, men ingen konsul, icke ens n vice. Tänk 5 man (soldater) taga till flykten ör en! Hade jag haft 5 man skulle jag tagit gen mitt folk sjelf emot deras 25.. Det sades i and. att officerarne trodde, att jag var obeväpad i båten. Detta var således orsaken, hvarför le vågade angripa mig så djerft och sedan lika egt sprungo. Vi äro nu två svenskar inom 3 månader, som ebellerna varit åt. Kapten Granlund går med nig hem som passagerare, och han tänker också venom svenska regeringen fordra ersättning för idna oförrätter. Den 1 Angusti. Efter 6 dagars bortoraro återkonimo alla (d. v. s. de tagna af beättningen) efter att hafva lyckats rymma. Jag mar nu ingifvit protest med ersättningsanspråk fll guvernören i Tabasco och mexikanska regeivgen. Skeppet förluster för denna händelse ill jag beräkna till 200 f. Nästan alla voro juka, då de återkommo, I amerikanska konulns protestbok äro minst 10 liknande händelser yrotesterade, trenne i år vid Tupilco. D.5, 2 oo mo mt mm jen