gånger under resan; men på mellandäck funnos många passagerare, hvilka reste ut som guldgräfvare, och Frank plägade ofta komma och språka hela timmar med deja och göra frågor angående deras resplaner och förhoppningar att finna guld. NN Detta är jast likt honom! utbrast den gamle mannen och. rankade på hufvudot. De sista veckorna af hans hemmavaro tycks tes han vara angripen af en verklig spekuw jationsfeber; det skulle inte förvåna mig, ifall hag kostat sig in i något vidt företag och förlorat alt byad han egde. Ellen kände en brännande smärta i hjertat vid blotta aningen om att nÄgen olycka skulle drabbat hennes älskade; men då hon åter Iyfte blicken och såg det leende uttrycket i sax Womersleys ansigte, ehuru han på samma gång betänkligt runkade på hufyudet, hemtade hon åter mod, å sOch om en sådan bitter moigang yerkligen skulle träffa Frank? hviskade hon, i det kon slöt sig närmare intill den gamle mannen och emög sin hand i hans. Ja, mitt kära barns, sade mr Womersley, då skall det vara en iröst ajt veta, att inte opg en sådan olycka behöfde skilja dig från den som är dig så kär och som du önskar skall bli din make. Miss Wynne af Pencarrow är en ung dam, helt olik den gamle bankirens fattiga systerdotter och ifall Frank verkligen skulle vågat sig i en hufvudlös spekalstion och återkommer bghörigt ångerfull, så tänker iag nog att vi mottaga den förlorade sonen med kärlek och hitta på något åt dig och honom art lefva af Ellen slog armarna kring den gode, gamle mannens hals och talade med tårfylda ögon om sin tacksamhet, men ehuru innerligt hennes morbrors öfverseende godhet rörde och