Aftonbladet – 2 oktober 1872, sida 3

HNUNl, AUCH rorstnaämndö I JUN 10(E. Medicinskt. Förmodadt medel mot koleran. Italienska regeringen har nyligen till den engelska öfversändt en broschyr om kolera, författad af professor Pelizzari i Brescia, för stt gifva läkarne vid det indiska universitetet i Benares del deraf. Pelizzari påstår, att kolera utvecklar sig i sumpiga trakter och kan botas med chinin. Han söker bevisa detta påstående genom de lyckade experimenter, han gjort i Campagnan vid Rom och på andra träsktrakter, och önskar. att dessa experimenter må företagas så väl vid Ganges stränder som i sjukhussalarne. Experimentet består deri, att man kondenserar inficerade träskutdunstningar och derpå utsätter dem för inverkan af Chinin samt observerar dem under mikroskopet. Man skall då få se myriader infusionsdjur, som lefva i den kondenserade träskluften, genast dödas af chininen. Det beror likväl nu på, om de observerade infusorier, som finnas i de italienska träsken, äro desamma, som alstra kolera, men detta är långt ifrån bevisadt. Emellertid har engelska regeringen gifvit befallning att följa Pelizzaris råd och företaga försök vid Ganges stränder och på sjukusen. Arkeologiskt. Gräfningarna i Rom. Stadens arkeologiska komite har beslutit att hvar 14:de dag offentliggöra en berättelse om allt, hvad som under dessa 14 dagar påträffats vid gräfningarna på olika ställen i Rom. Dessa berättelser skola skickas till alla vetenskapliga sällskap och akademier icke blott i Italien, utan i hela Europa och Nordamerikas Förenade Stater. De förnämsta illustrerade tidningar inom och utom landet skola äfven erhålla densamma, bland andra Illustrated London News i London, Illustration och Le monde illustrå i Paris, Harper:s Weekly i Newyork och Illustrirte Zeitung i Leipzig. Den ar keologiska berättelsen skall innehålla facsimiler och teckningar. hvilka endast af nyssnämnda illustrerade tidningar få reproduceras. Berättelsenj kommer att författas på italienska språket. Industrielt. Bergverken i Ryssland. Enligt officiella uppifter om bergsnäringarna i Ryssland (med undantag af Finland och Polen) bearbetas 1126 guldgrufvor, 6 platinagrufvor, 26 blysilfvermalmgZrafvor, 71 koppar-, 1283 jernoch 6 zinkgrufvor. Kobolt erhålles i en grufva, tenn likaledes i en, stenkol i 193, metallisk kiseljord i 2, jernkrom i 9 och bergsalt i 4. Naftakällor finnas till ett antal af 772. Vid bergverken och i fabrikerna arbeta inalles 263,383 personer. Den största jerngjutning, som väl någonsin gjorts, försiggick den 20 Sept. i den kongl. arsenalen i Woolwich. Icke mindre än 103 tons metall tömdes ur tre ofantliga reservoirer i en otiisorgsfullt i jorden gräfd gjutform, der metallmassan behöfver en månad för att svalna. Massan skall bli stommen till städet åt den ofantliga ånghammare i kanonfabriken i Woolwich, som begagnas vid tillverkning af svåra kanoner. Hela städet kommer att väga 650 tons, hammaren 34 tons; den sistnämnde blir den största, som finnes i Storbritannien. Fornfynd. En upptäckt på Forum i Rom är en bland de intressantaste, som på länge gjorts. I närheten af Phokaspelaren har man uppgröft ett stort fragment af ett bröstvärn, som sannolikt bar utgjort en del af inhägnaden omkring talarestolen. Basrelieferna derpå föreställa på ena sidan ett offer af vildsvin, får och tjurar, på den andra tre sidor af Forum med alla byggnader. Pasilica Julia, Tabularium, Basilica Emilia och Saturnustemplet synas tydligt, likaså talarestolen med skeppsstäfvarne; Vespasianus-templet saknas och har således tillkommit senare än basreliefen. På en annan del ef denna ser man slafvar framträda med bokrullar. hvilka sannolikt skola uppbrännas. Stilen i arbetet påminner om den romerska konstens gyllene ålder. ösa dan