Aftonbladet – 1 oktober 1872, sida 2

VALA UPHEA GUI ANIUBHAS IMVV UV BYS, NYC 3arthelemy S:t Hilaire afgifvit på dem. Men le yttrander man tillskrifvit honom äfvenom hr Thiers äro alldeles oriktiga. Åtskilliga af de uttryck man lagt i munnen å hr Thiers äro rent af kränkande för naionalförsamlingen. Delpit beklagar, attreseringen tolererar dylika dåd och begär, att hon formligen desavouerar dem. Hvad honom personligen angår, har han insändt ett beriktigande till Soir, hvilket han uppläser för kommissionen. Inrikesministern svarar, att det är alldeles omöjligt för reseringen att taga befattning med alla de smädelser, lögner och dumheter, som tidningarna innehålla med afseende på regeringen och nationalförsamlingen. Om det konservativa partiet blir föremål för falska beskyllningar, så får det sjelf beriktiga dem, Emellertid kan regeringen bekräfta otillförlitligheten af det referat, hvaröfver hr Delpit beklagar sig. Marquis de Mornay ber gär förklaring öfver ett yttrande i Barthelemy S:t Hilaires bref till generalrådet för Sadne-et-Loire, hvilket bref innebär att inga andra än chefer för kommuninsurgenterne vidare komma att häktas. Mornay hade skrifvit till krigsministern rörande denna sak. Denne hade svarat honom, att endast order blifvit gifna att krigsrätterna skulle hastigare söka afgöra målen, men attingenting förordnats med afseende på arresteringarna. Laboulaye förklarar, att den komitå, hvilken han tillhör, har afgifvit ett yttrande alldeles i enlighet med Barthelemy S:t Hilaires förklaring. Tretiotvätusen personer stodo under åtal. Som det vore omöjligt att döma alla dessa, hade komiten begärt, att man skulle låta anklagelsen falla mot sådana, hvilka endast som simpla soldater deltagit i kommunupproret och att låta lar gens hela stränghet ensamt drabba den insurektionella rörelsens chefer. Hertigen af Rochefoucauld finner, att Barthelemy S:t Hilaire skrifver alltför många bref, Då detta yttrande mottages med skratt, tillägger hertigen: Nåväl, efter I önsken det, vill jag gå ännu längre. Uti en salong i Bordeaux förklarade Thiers bestämdt i min och åtskillige andra deputerades närvaro dagen förrän den exekutiva makten anförtroddes åt honom, att framtidens lösning vore monarkien. DaIgen derefter röstade vi oå honom. Må hvar och en vara trogen sin öfvertygelse; hvad mig angår, tror jag att republiken ärjFrankrikes olycka. Man kan ha en motsatt öfvertygelse, men åtminstone borde man respektera fördraget i Bordeaux. Åtskilliga deputerade af högern opponera sig emot, attl medlemmarne af en del generalråd, omedelbart efter sessionernas slut, affattat adresser till Thiers, och deputeraden Kergolay betecknar detta steg som vanhederligt, ehuru han sedan återtager detta uttryck och ersätter det med ordet olagligt. Vensterns medlemmar protestera mot högerns uppfattning och påstå att generalrådsmedlemmarne, efter sessionernas slut, egde rättighet att såsom enskilda medborgare ställa adresser till hvem de behagade. Debatten antager en allt hetare karakter och upphetsningen när kokpunkten, då deputeraden Delpit förklarar att de republikanska generalråden undertecknat adresserna inter pocula. Då dessa urd mottagas med vredgade protester från vensterns medlemmar, tillägger hån: I, republikaner, hafyven alla revolutionärt blod i ädror-: na! I ären icke liberala. I gören er allal skyldiga till maktens fetischism. Presidenten Grevy anser sig nu böra ingripa och påminner kommissionen, att hennes lagliga uppdrag blott är att i händelse at behof sammankalla nationalförsamlingen, och att om det blifvit bruk att interpellera regeringen får detta dock icke gifva anledning till tvister. Inrikesministern påminner om den förklaring han afgifvit under diskussionen om lagen af den 10 Augusti 1871: Diskussion bör endast förekomma der, hvarest rättighet att besluta existerar. Det är i enlighet med denna grundsats, som regeringen har annullerat alla olagliga öfverläggningar och beslut af generalräden. Hvad äter angår de adresser, som blifvit beslutade utom sessionerna, anser regeringen dem icke olagliga och anser det derför berättigadt att afgifva svar på dem, Man påstår, att svaren på dessa adresser utgöra en kränkning af fördraget i Bordeaux. Man talar om föregifna löften, som skulle ha blifvit gifna rörande detta fördrag. Tillåt mig erinra er2, säger ministern, att jag varit rapportör af den lag, sam öfyerlemnade åt Thiers den verkställande makten, och att jag, som är en republikan af gammalt datum, högtidligt erkänt den grundsatsen, att man måste underkasta sig nationens suveränitet — men detta är också allt. Om således republikens president svarat på förtroende: förklaringar af män sådana som general Chanzy, är det derföre att han ansett sig auktorisered att göra det. Hr Baze är icke nöjd med inrikesministerns svar angående generalrådens adresser och yttrar, att ott lagbrott här tydligen egt rum. Hr de Römusat säger att.till följd at dröjsmålet med kompletterande af de tyska truppernas baracker, utrymmandet af departementen Marne och Haute Marne skall uppskjutas till den 15 Oktober, Utskotter har ajournerat sig på fjorton dagar. I anledning af de rykten, som någon tid l varit gängse om grefye Arnims återkallande såsom tyskt sändebud i Frankrike skrifver Times specielle korrespondent i Paris den 26 i förra månaden: Grefve Arnim yttrade nyligen i ett samtal, ati hans återkallande aldrig varit ifrågasatt. Men den tyske ambassadören tillade, att han under sitt vistande i Tyskland aldrig gjort sig mödan att dölja det faktum, att oaktadt den personliga välvilja presidenten och hans ministrar visade honom, det bemötande han här rönte var egnadt att försvåra fullgörandet af de pligter, som ålågo honom. Fartfarandet af ett sådant saker -Inas tillstånd, tillade grefven, mäste göra en tysk ambassadörs verksamhet i Paris illusorisk och kunde i hvad ögonblick som helst leda till denna ambassads indragande. I Då den person, med hvilken grefven talade, frågade honom, om det var sant, att han ingifvit sin afskedsansökan, svarade han, att! han icke hade det och tillade, att platsen icke -H Fran