Aftonbladet – 27 september 1872, sida 2

ORÄTTFÅNGET GODS. FRLoman i två delar af EDMUND YATES). Upptagen af dessa tankar, fortsatte Jack Darstou sin väg genom den sköna parken vid det gamla familjegodset samt vidare ut genom de stora jerngrindarna, sedan han der stannat ett ögonblick för att säga god dag åt grindvakterskan och klappa de båda barnen på kinden då de, fasthållande sig vid modrens förkläde helsade på unga, nådig herrn. Visst måste kärlek till lamdet och naturen ha funnits i djupet af hans hjerta; — en känsla, stark nog för att icke kunna utplånas af Londonlifvets damm och prosa; ty under det han vandrade framåt vägen, uppsökte hans blickar de olika föremålen och hvilade med välbehag på alla de skönhetsdrag som i så rikt mätt tillhöra hösten, — den obeskrifliga färgprakten i löfpartierna, här djup parpur, der glödande kopparglans, på en annan punkt guldgult, — det underbara skimret af dagrar och skuggor; allt detta som förenadt gaf landskapet ett omvexlande tycke, än af den flyende sommarens ljufva skönhet, än af den kommande vinterns stränga allvar. Ännu hade förstörelsen icke lagt sin härjande hand på skogar och lunder; blott ett och annat löf föll sakta ned på vägen, — budskap om hvad som snart var att vänta, Hans väg förde honom vidare, förbi de vidsträckta åkerfälten, nu bara och gul, ) So A, B. M 213—216, 218, 219, 222—224,