Aftonbladet – 25 september 1872, sida 3

Aas latt flertalet er ar ande man med säkerhet ahtåg Maj Jatt flertalet skadade erhållit vård Ahhorstädes jern: På lasarettet. Antalet kända olyckor vore do mbamera än tillräckligt, för att visa, att det und ; diskässion dragna ämnet förtjenade all uppmör 908 fsamhet. Så hade under åren 1800—1:0 i mede . ef-Ital vårdats pr år: I troskverk skadade 13. Tqva helal nar skådlade 51 samt i sågverk skadade 21. Ta Agar j INSåÅg ämnet så mycket vigtigare, som han vo! örer öfvertygad att de flesta olyckorna kunnat medel Tale obetydlig kostnad och omsorg från vederbi 13 randes sida förebyggas. . oo N bjasm odinonschefen frih. Fock förimälde, att ak: aren I demtens förvaltningsötskott, till hvilket fråga arå) blifvit remitterad, först velat afbida dess diskr terande på allmän sammankomst, innan det anse sig böra afgifva sitt utlåtånds. Fr Kdelsvärd motion afsåge trerne särskilda slag af åtgärde till ölysksbändelsers förekommande, Det. en rörde sjelfva maskinernas och redskapens beskaj fenhet, det andra vore ett slags skyd system, be stående deri, att man skulle förhinttga Trämman de personer att nalkas i gång varande maskiner rara nin1 utkl. 28 loch slutligen hade han föreslagit, att genom 188 I statistiska uppgifters meddelats Aliögnheten: Tre I Uppmärksamhet skylla väckas på den fara mar mit I löper vid ått dlörsigtigt haudskas med en del en; ) maskiner. I motionen saknades dock något be. 4 stämdt uttalande, huruvida dessa åtgärder skulle vara i lag stadgade. Tal:s åsigt vore ock, att ett lagstadgande i sådan riktnin Endast mibd Stor svårighet och blott i syecielå Föll äv sig verk. ide ) ställa. Ar förhibdra främmande personer att komma i färheten af arbetande maskiner vore visserligen godt och väl, men de egentliga arbutärne vore derför icke skyddade. iäseriigen kunde man iakttaga vissa försigtighetsmått fö att förebygga klädernas indragande i. utvetlingat och ör vandringar, men verksammare ån allt annatförmönade tal, det skallo fara att utfästa premier oj Iför sådana maskiner, som, utan att i väsentlig ; jer 3 till priset öfverstiga denn brukliga, erbjöde k-) minsta tillfälle till olyckor. Ett sådant tröskverk vore ock, enligt hvad tal. hade sig bekant, redan uppfunnet i England. Hvad beträffade förslaget att sprida kännedom om fn olyckor, ville tal. äfven godkänna Act och ansåg att akademien i sådant häbbeende kunde gagna mycket genom sin tidskrift, likasom det ock borde ligga i hushällningssällskapens intresse att verka i samma Sy Intendenten Dannfelt instämda mdd föregående tal. och ville särskflåt fåsta Pppmärksam eten vid nn Mmäskiner, som med varje dag blifva 2lit ällmännare och hvilkas behandling kräfver den största försigtighet, nemligen ångmaskinerna. essa maskiner äro i de flesta europeiska länder underkastade den strängaste kontroll och det vore på tiden att äfven ho3 oss någon större försigtighet i.detta hänseende iakttoges, synner ligaet sedan vi börjat alltmera införskritva dem från England. Tal. förmenade att lagstiftaren i detta afseende hade Pligter att fylla. TLandshöfdingen Stråle instämde med friherre Fock i fråga om premiers stora nytta, men förnekade värdet hos anslagna varningar, då erfarenheten dagligen lärer, att sådana ingenting uträtta. ar Frih. Poek, tom Mer erhöll ordet, erkände y i önskvärdheten af att ångmaskinerna måtte på i det Ftängaste kontrolleras, men redogjorde äf; I ven för, hurn de flera försök, som blifvit jorda 3 till lagstiftning i sådan riktning, strandet på vederbörandes motstånd. a Godsegaren Odelberg ngåsg nåväl lägstiftningsåtgärder som andra åtgärds Fagnlösa, der icke individen eger hög oitertanke att skydda sig mot j den fara, som i de allra flesta fall kan undvikas, jsåvidt den ringaste försigtighet iakttägös. — ) . Sedan derefter professor Wistrand förklarat sig i det väsentligåste instämma med frih. Fock, tillkännaga? major Edelsvärd sin tacksamhet för det intresse, man egnat frågan, som han hoppades nu skulle hos förvaltningsutskottet hafva ntt vänta en fullständig utredning, och iman Öfver gick till den andra frågan I Ordningen: — . , Diskussionen angående denna fråga inleddes at jägmästaren Björkman, på redogjorde för nAdervisningen i trädgårdsskötsel vid folkskolorna och fölkskolelärareseminarierna samt of. gat det omdöme om denna undervisning, att, om den ock på en del ställen beklagligen ännu låge helt och hållet nere, den dock redan nu tagit-en riktning och visat resultat. som gifva anlednisg till de bästa förhoppningar för framtiden. De åtgärder, som enligt talis åsigt borde vidtagas för att ytterligare främja trädgårdsskötseln inom landet, vore i främsta rummet en utvidgad och fuliständigare undervisning vid lärareseminaTlerna, samt premiers utdelande åt de lärare. som med särdeles nit och skicklighet sköta och handhafva de vid skolorna epplåtna planteringslanden. Önskvärdt skulle det dessutom vara, om hoshållningssällskapen och möjligen äfven landstingen egnade saken någon uppmärksamhet. Tal. hoppades att snart nog seminarii-trädgårdarne skola befinnas i det skick, att de kunna förse skolträdgårdarne med trädplantor och frön, varigenom icke obetydliga besparingar i de nu temligen dryga transportkostnaderna skulle kunna göras. Landshöftingen Stråle förordade såsom verksammMast till trädgårdsskötselns höjande, att den enskilde, som eger en väl ordnad trädgård, till na grannar utdelar plantor och frön samt meddelar dem råd och upplysningar i fråga om jorlens beredande med mera. Detta bör så mycket nera ligga i hvar och en trädgårdsegares -inresse, som han först då kan hoppas få hafva trädgård fredad, när hans granne kan plocka in frakt på eget träd. Hr Hjalmar Kylberg anså nödvändigt att se rädgårdsskötseln från en allmännare synpunkt. n hittills varit fallet i vårt land. Trädgårdskötseln kunde nemligen ännu i denna stund än23 såsom en lyx, förbehållen endast den större ordbrukaren, och orsaken dertill låge i den missiktning denna del af jordbruket tagit, då man elt och hållet lemnat afkastningen af.arbetet ur igte. Tal. ville derför, att i trädgårdsskötseln kulle ingå äfven tobaksoch hamleplantering, c3 han redogjorde för de lyckliga resultat, han elf uppnått vid odlingen af dessa växtslag. örst då, när den-mindre jordbrukaren kunde sörda vinst af sin trädgård, skulle han vara illig att egna den tillräcklig vård och omsorg, ch intet jordbruk kan sägas vara för litet för tt afstå åtminstone något till trädgården. . Hr Arrhenius vitsordade de särdeles lyckliga irsök, den föregående tal. gjort med od! ing af 2? begge omnämnda växtslagen, men han varide mot att förblanda denna del af jordbruket ed den egentliga trädgårdsodlingen, som eger UU mål, icke allenast materiel förkofran, utan ven att hos odlaren öppna sinnet för många af wturens hemligheter och som, rätt bedrifven, är 4 BR Br Utku HOH MAR mars AU n bästa undervisare i det rationella jordbruket. ) N Sedan slutligen ordföranden förklarat sig in D imma med hr Kylberg i fråga om nödvändigH ten att så anordna trädgårdsskötseln, att den H mnade en mot arbetet svarande afkastning, ; rkiarades diskussionen vara slutad och sam-) Sc anträdet upplöstes. Oc Under aftonens lopp anmäldes flera till F ademien skänkta arbeten och skrifter, 8 raribland förnämligast märkas de afinten0 nten Dannfelt från Ryssland hemförda särvr les dyrbara böcker och planschverk, om, ttande rysk byggnadskonst samt samma F ds fiskerier och jordbruk. . ks stenten De Hä vilstatens pensionsinrättnings tilla stånd. Di Til igt direktionens till inrättningens fullmäk a afmilna harättalan för wan 1003 101