ade, tre lyceer, femton colleges, fyra noralskolor och ungefär tretio lärda samfund. det afträdda området finnas vidare 460,000 ektarer skog, 370 kilomåtres segelbara floer, 300 kilometres kanaler och 735 kilotres jernvägar. Skatten på fast egendom ppgår till 88,500,000 francs och de öfriga katterna till 64,400,000. Här finnas vidare; re filialer af banken, ett myntverk (i Strasourg), tvenne tobaksfabriker, sju tobaksederlag, fyra saltverk, 80 jernbruk och lasugnar, 160 spinnerier, 315 klädesfabrier, 105 porslinsfabriker, 20 glashyttor, 345 ryggerier af hvilka 50 i Strasbourg. I enningeersättning har Frankrike att beala fem milliarder. De franska städerna a betalat omkringl 500 millioner i krigsontributioner. erhåll kostar minst 500 millioner. etta gör tillsammans sex milliarder reda enningar. Den berömde franske författaren Edmond I bout,som en tid uppehållit sig i Saverne Elsass för att ordna några privatangeläenheter hufvudsakligen rörande en gendom som han egde derstädes, har f de preussiska myndigheterna blifvit rresterad, antagligen på grund af de mot Tysklands politik fiendtliga tidningsartiklar, vilka han efter kriget publicerade, Det påstås, att en arresteringsorder mot honom itfärdades redan i Okt. år 1871. I Elsass-Lothringen råder för närvarande icke liten oro på grund af den förestående rekrytutskrifningen, som tager sin början den 1 Okt. Dessutom utgår den genom Frankfurt-freden den 10 Maj 1871 stipulerade betänketiden den 30 Sept., från hvilken dag alla de invånare i ElsassLothringen som icke förklarat sig vilja vara fransmän (hvarigenom de tvingas att utvandra) betraktas såsom infödda tyskar, hvilka i allting äro underkastade den tyska statshögheten och den tyska lagstiftningen. Den kedja af lysande fester, till hvilka kejsarmötet i Berlin gifvit anledning, har dragit den kejserliga civillistan en utgift af mer än en million thaler. En Wientidning anmärker i anledning häraf, att vid detta kejsarmöte visserligen en storartad prakt och gästfrihet utvecklats, men att detta dock icke kunde jemföras med österrikiska hofvets gästfrihet under furstekongressen i Wien år 1815, som kostade kej sar Frans 30 millioner gulden. För öfrigt försäkrar man, att de tre kejsarne öfverenskommit om att åter sammanträffa nästa år den 1 Maj då verldsutställningen i Wien öppnas. En af kejsarmötets mindre behagliga följder för staden Berlin är den förbittring, som råder bland de lägre samhällsklasserna till följd af polisens och gendarmernes hänsynslösheet den 7 Sept. under det stora militärtaptot, vid hvilket 12 personer dödades och omkring 60 mer eller mindre svårt skadades. Följande morgon befanns platsen, der de beridna gendarmerne hade huggit in på den tätt sammanpackade befolkningen, öfversållad med fragmenter af hattar, parasoller, käppar, söndertrampade skor, sönderrifna klädningar m, m. Kommunalrådet i Berlin har fordrat att sträng undersökning skall anställas med i fråga varande gendarmeriafdelning. Förbittringen har ökats genom ryktet om, att den nye polispresidenten Madai i en dagorder skall ha berömt gendarmeriet och polisbetjeningen för det nit de visat. Den 18 dennes sammanträdde Tysklands katolska biskopar i Fulda till en konferens, hvilken skulle räckaitre dagar. Enligt ett telegram af den 16 skulle de alla infinna sig med undantag af biskoparne i Ermeland och Passau, som dock sände representanter. Sammanträdena skulle hållas för slutna dörrar under erkebiskopens af Köln presidium. I en del tidningar uppgifves att ett manifest kommer att utfärdas till katolikernai Tyskland. Geheimerådet v. Thiele, statssekreteraren i utrikesministeriet, har begärt afsked. En ligt en korrespondens från Berlin till Independence Belge har hans beslut att draga sig tillbaka sin grund dels i sjuklighet, dels i familjeangelägenheter; men något miss förstånd mellan honom och Bismarck lär äfven ha sin del deruti. K, M:t har den 19 dennes aflåtit följande cirkulär till domkapitlen med tacksägelse efter Konung Carl XV: Oscar ete. Vår ynnest ete. Sedan Gud, den Allrahögste, efter Sitt allvisa råd, i går den 18 September till Vår och hela Rikets djupaste sorg och saknad behagat hädankalla den Stormägtig. ste Konung Carl XV, Sveriges, Norges, Götes och Wendes Konung, Vår ilifstiden högtälskade Herr Broder, hatve I, vördande Herrans ski MV rare TR Ockupationstruppernas unAllt