Aftonbladet – 20 september 1872, sida 3

beställde middag för sig och två vänner, at han skulle göra mig en sådan tjenst! Nej, min savn! svarade fadern och ska kade på hufvudet. Och att han sjelf e skulle vara qvar sedan, och se huru det gått Han lär ha rest till främmande länder, hör jag. : Ja, till Australien, eller ditåt hållet sade värden och blåste ett helt rökmoln ur pipan. Han hade ekadat sin ena hand litef och doktorn ville att han skulle dröja, men han gade nej; han hade redan betalt förre san med Jason och ville inte ha gjort def förgäfves. Han afseglade samma qväll. Och den andra? — han ärväl begrafven på fängelsekyrkogården? Hm; det tror jag väl knappast, sade värden och strök sig betänksamt om hakan. Hvar annars ? Jag skulle knappt tro att han är begraf. ven nägonstädes: Ingenstädes? Ja, jag menar hel och hållen — i ett stycke. Du är för lärd för mig, Joe! sade gubben och skakade på hufvudet, Jag kan inte följa med; nej, det kan jag verkligen inte. Ser ni, far, sade värden och Iutadesig fram med ett så hemlighetsfullt uttryck som möjligt i sitt feta, skinande ansigte; jag talar inte gerna derom, men förhållandet är att jag har hört att doktor Conway fått den döda kroppen för att skära upp honom ! Skära upp honom! skrek den gamle mannen. Ja; det är hvad de kalla: att dissektera. Hm; jaså; något i Barke Hare spekulationer? Precist! Han var bara en förbrytare, ser ni, far, och Conway behöfde hvad man kallar: