Aftonbladet – 18 september 1872, sida 2

gsfall, utan såsom någon yttring at enlinä and landets domare allmänt rådande anda, ligger deri ett djupt samhällsondt, hvars idanrödjande icke kan nog lifligt önskas på h eftersträfvas. ke Om det egentliga resultatet af Internatioles kongress i Haag har man ännu icke ul klarhet. Meningarna äro nemligen fortrande delade i fråga om, hvilket af de Ada hufvudpartierna inom detta samfund gått med segern. De från Haag ingångna feraten i åtskilliga utländska tidningar ltjj oro, som bekant är, oklara och motsägande, !1; ch dertill kommer att åtskilliga vigtiga bevi ut fattades vid hemliga sammanträden. y arl Marx, som följde med till Amsterdam, l er på inbjudning af Internationales förkå undsråd på stället en konferens hölls af dels elegerade efter den egentliga kongressens ly; fslutande, har emellertid uttalat sig på ett.g ätt, som gör det föga sannolikt, att han kulle ha lidit ett nederlag. Han förkla g ade, att kongressens verksamhet var af stor ke etydelse för Internationales framtid. Den lya ade först och främst uttalat, att de arbeande klasserna skola taga del i den politika striden och söka vinna politiskt inflyande och makt. Vidare hade den tillsatt tt generalråd, som var utrustadt med en iy och starkare myndighet, och slutligen jade den bestämt, att generalrådet skulle a sitt säte i Newyork, hvilket han ansåg nycket lyckligt, emedan Amerika var arbearnes verld. Likväl är det säkert, att Marx ipphört att vara medlem af generalrådet. Vill aan icke följa med till Newyork, oaktadt han örklarat sig så belåten med valet af denna tad, eller är hans afgång blott en för ögonslicket gjord skenbar koncession åt de mot wonom fiendtliga elementerna inom föreninsen? Båda dessa meningar ha blifvit ut-l4 salade. Det nya generalrådet, i hvilket en-1, last Frankrike, Tyskland, Italien, Irland och Amerika blifvit representerade, är be-l, myndigadt att sjelf invälja flere medlem-; mar, och det kan således äfven upptaga ho: nom för att åter göra honom till förenin-j; gens ledare. Indegpendance Belge anser för afgjordt att Carl Marx och de tyske delege-, rade, som slöto sig till honom, vunnit enl, fullständig seger på kongressen. De hal. alltid hållit på, att makten skallligga i generalrådets händer, och denna uppfattning l. har segrat. Om flere franske kommunister voro missnöjde med kongressens beslut, oaktadt den med dem höll fast vid en stark) centralstyrelse för föreningen och gick in på att Internationale skulle utveckla en polisk revolutionär verksamhet, har detta sin förklaringsgrund hufvudsakligen deruti, att generalrådet skulle förläggas till Newyork, hvilket de bestämdt motsatte sig, emedan de då icke kunde få en så vigtig rol som hittills. Om Internationale ombildar sig efter denna kongress beslut, yttrar Independance, skall hon blifva en specifikt tysk förening, hvilkens högsta ledning endast derföre förlägges till Newyork, att det under nuvarande förhållanden är omöjligt för generalrådet att taga säte i Berlin eller Leipzig.. Samma åsigt uttalar Kölnische Zeitung, Oenigheten mellan det segrande partiet och de franske kommunflyktingarne, som dock alltid hållit på, att alla filialer skulle fullständigt underordnas centralkomiten, förekommer likväl äfven denna tidning besynnerlig. Hon antager, att Marx segrat i principfrågan med tillhjelp af den franska kommunens män, men sedermera skjutit desse åt sidan, emedan de icke låta disciplinera sig och icke kunna finna sig uti en systematisk agitation. Härtill kom vidare generalrådets förläggande till Newyork, hvaremot de äfven efter Kölnische Zeitungs uppfattning förgäfves protesterade. Hvilken rol Marx för framtiden skall komma att spela inom Internationale är i alla fall ännu ej afgjordt, och detta är emellertid säkerligen en lika vigtig punkt som de fattade besluten. Man anser i allmänhet, att den senaste kongressen försvagat Internationale. Man tager nemligen för afgjordt, att det parti, som håller på de särskilda sektionernas sjelfständighet, icke skall underkasta sig de beslut, som på denna kongress vidtagits, utan afsöndra sig från föreningen och på egen hand fortsätta sin verksamhet. Utgången skall snart visa om så är. Nämnda federalistiska parti, som närmast sluter sig till Bakunin, Marx medtäflare, påstås ha samlat sig i Neufchatel till en särskild kongress, men man saknar ännu tillförlitliga underrättelser om huru härmed förhålller sig. Äfven sammanhållningen mellan I de öfriga funktionerna säges vara mycket I problematisk. I London ha länge häftiga I tvister herrskat mellan kommunflyktingarne. ni lig ja ;! Såsom vi förut omnämnt, har kejsar Alexander vid mottagandet af franske am-I bassadören i Berlin, Gontaut-Biron, uttalat ;lsig med mycken sympati för Frankrike och I yttrat sig i smickrande ordalag om Thiers. ; Dessa uttalanden ha hos de tyska tidnin garna väckt mycken bitterhet, National Zeitumg gifver luft åt sin vrede genom en ; ljemnförelse mellan fransmännen och — monI golerne. Då ryssarne, yttrar nämnda tidlning, i flere århundraden betraktat sina I mongoliske eröfrare som odjur, kunna vi ,licke inse, hvarföre de icke hellre betrakta folk, som utan orsak påyrka hämndkrig, I såsom sådana. Om det i Europa gifves en I folkrätt, bör det vara en af politikens förIsta grundsatser, att den stat, som ständigt lurar på en lämplig tidpunkt för att bryta I freden, begår ett brott mot den europeiska ;leivilisationen. Alla de, som denna stat kan tillfoga skada, ha derföre en förpligtelse att kufva och undertrycka den. Bestämmelserna om invånarnes i ElsassLothringen rätt att välja mellan att fortfarande vara franska eller blifva tyska undersåter har gifvit anledning till olika tolkningar från de båda i saken intresserade kabinetten. Så har tyska regeringen länge påstått, att hvarje i de båda afträdda provinserna född person är tysk, äfven om han bor i sjelfva Frankrike; men regeringen i 08 fan Att on I dat nnvaranda