stånd mot polisen, medan det högsta, som i hvar dagslag kan hända, är, att en anhållen perso söker taga mössan af en polisbetjent eller rifve litet sönder hans rock, hör det i vissa qvarter London till ordningen för dagen, att anfall gö ras mot polisen, och dessa ofta till och med a ganska allvarsam beskaffenhet. Orsaken til lessa anfall kan ingalunda sökas hos polisbetjen terne sjelfva; deras uppförande är i allmänhe höfligt och lugnt, och de ingripa blott, när de är absolut nödvändigt, och i detta fall till och med med stor hofsamhet. Jag har ofta vid upp lopp i London förundrat mig öfver den kallblo dighet, hvarmed polisen har tålt alla möjligt slags förnärmelser af pöbeln, utan att ens arre stera de brottslige. Jag har flera gångerfråga polisbetjenter om orsaken till denna passivitet och svaret har då alltid blifvit, att det stride: mot den engelska lagen, att polisen lägger banc på den personliga friheten mer än högst nödvän digt, så att den polisbetjent, som gör sig skyl dig dertill, ögonblickligen afskedas. Poliser kunde emellertid, utan att i sjelfva verket läggs band på den personliga friheten, nog oftare in gripa än den gör, och en sådan något mer aktiv inblandning vid mindre förseelsor skulle kanske till och med ofta kunna förhindra de stora. Or. saken, hvarföre polistjenstemännen så ofta äro utsatta för anfall, måste endast och allenast sökas i pöbelns råhet samt först och främst i befolkningens storartade böjelse för dryckenskap. Till hvilken grad dryckenskap är ett nationalfel hos engelsmännen, kan ingen, som icke har vistats här i landet, göra sig ett begrepp; denna last gör sig hos de lägre klasserna gällande hos båda könen, ja, jag kunde nästan frestas att säga, att den här är mera rådande hos qvinnorna än männen. Någonting råare och mer motbjudande än flertalet af qvinnor inom arbetsklassen kan icke lätt tänkas; från tidigt på förmiddagen hålla de till på krogarna, från hvilka man ofta midt på dagen ser stora klungor i fullkomligt bernusadt tillstånd komma ut på gatan, der då vanligen blodiga slagsmål uppstå mellan dem, slagsmål, i hvilka de stridande parterna ofta icke ha xågot mindre syftemål än att slå ihjäl hvarandra Att lugna en sådan upphetsad hop af drackna qvinnor är naturligtvis ingen lätt sak för polisbetjenterne, och ofta måste de sjelfve bita i gräset till lön för sina bemödanden. Enligt polismästarens berättelse gjordes icke mindre än 3,325 allvarsamma anfall mot polisen under loppet af år 1871, och vid många af dem blefvo polisbetjenterne så illa åtgångna, att de icke längre voro duglige till sin tjenst, hvarför också stora bördor betanga polisstyrkans pensionskassa. Det värsta vid detta förhållande är dock, att detta slags anfall äro i ständigt tilltagande; vr år 1869 utgjorde de bott 2850 och 1870 3058. ntalet af polisbetjenter, som blefvo lemlästade i sin tjenstgöring år 1871, utgör mer än en tredjedel af hela atyrkan, hvilken uppgår till 9655 man, superintendenter, inspektörer och sergeanter inberäknade. För fylleri blefvo under årets lopp 28,240 personer arresterade. Denna summa är icke öfverdrifvet stor i förhållande till folkmängdens storlek, men hon gifver i sjelfva verket icke heller något sannt:begrepp om dryckenskapslastens spridning. Det är nemligen endast mycket sällan, som polisen af denna anledning arresterar personer, i synnerhet om deras tillstånd icke förleder dem att begå andra förbrytelser, och om de blott förhålla sig lugna, kunna de till och med lägga sig ned midt på trottoiren och sofva ruset sig, utan att det faller någon polishetjent in att oroa dem. Huruvida den nya dryckenskapslag, som har trädt i kraft i dessa dagar, skall göra en förändring häri, vet man icke ännu; den stadgar under alla omständigheter betydligt strängare straff för fylleri än dem, som hittills varit gälande, och den är till följd deraf icke omtyckt af len lägre delen af befolkningen. Tjnfvarnes antal i London tyckes deremot afjaga; hvad mindre stölder angår, så föreföllo år 1871 blott 6536 sådana, hvilken summa visar en minskning af 30 procent sedan år 1869. Af sröfre brott, såsom rån, inbrottstölder po. s. 7., anmäldes 575 under årets lopp, och det har shots polisen att gripa gerningsmännen till 831 af dem. En väsentlig del af polisens verksamhet tyckes bestå i att uppsöka försvunna personer. Unler år 1871 anmäldes 5753 personer, om hvilka man icke visste, hvart de tagit vägen. och af dessa oro 3734 barn under 10 år. Det lyckades polisen ut finna 2619 barn och 446 fullvuxne; 62 fullvuxne hade begått sjelfmord; några ha blifvit unna af enskida personer, och andra återkommo sjelfmant, så att totalbeloppet af saknade persoer vid årets slut blott utgjorde 4 barn och 65 ullvuxne. Att det icke är utan all fara att röra sig på Londons trafikerade gator, kan man finna deraf, utt icke mindre än 129 personer i fjol blefvo dömå genom öfverkörning och 2445 svårt lemlästade. London utvidgar sig oupphörligt mycket. Unler årets lopp ha 226 nya gator och 2 nya squares commit in under polisens jurisdiktion, en totalängd af ungefär 39 eng. mil. Underloppetaf de senaste tio åren ha 149,905 hus blifvit bygda, och len motsvarande längden af nya gator utgör 635 ng. mil. Såsom bevis på den goda anda, som råder bland polisens betjening, kan anföras, att under årets p endast 14 ha varit ställda under åtal, 5 dere att de utan tillåtelse lemnat sin post och 5 fylleri, hvilka alla blefvo dömde och afskelade, hvaremot de öfrige fyra frikändes. Det är temligen svårt att anskaffa manskap åt Londonpolisen ; ty de este, som ärv villige att itaga sig en dylik befattning, kunna icke uppfylla vå af de vilkor. som fordras, nemligen en viss rad af kunskaper och en kroppslängd af 5 fot 7 tum. För en snabb förbindelse mellan de särskilda volisvaktkontoren har man sörjt genom telegrafkommunikation mellan dem alla ; under årets lopp sxpedierades på polisens telegraflinier 49,109 tjenstetelegram.