Afklappning. Såsom belysning till ett af ins. nyliger läst yttrande om runstenars afritning (? run ristningars afbildaride), deri så kallad af klappning synnerligt förordas, kan hämnas att jag för kort tid sedan erhöll afskrift al en nyfunnen, delvis svårläst, runinskrift hvilken afskrift blifvit gjord efter en på de sättet ied omsorg verkställd afbildning Något derefter kom jag vid sjelfva runste nen till full visshet om, hvad äfven veder börande sedermera lära åtminstone till nå gon del funnit, att afklappningen tagit fel på icke mindre än sju runor. Och detta fall är visst icke det enda. Jag nekar ej att afklappning någon gång är ändamålsenlig, men påstår att så kalladt aftryck i tunt och torrt papper, gjordt med iakttagande af alla de, icke allom bekanta, grepp, hvilkä en mångårig utöfning af sättet inlärt, och hvarom en änran gång, i de allra flesta fall är att föredraga, ej mindre för meranämnda klappning, än äfven för det gamla lofordade bautilska gradritandet, hvilket, när — i riklig mängd hos oss förekommande — bugtige, afsatsige och skruflige runstenar skola behandlas, är rent af det sämsta af alla. Ett af otaliga bevis härför företer jemförelsen mellan en förmedelst gradritning gjord teckning af de inre runorna å Skåängsstenen (Lilj. 856) och ett sedermera af annan person taget aftryck af samma runor. Aftryckandet fordrar, i synnerhet vid behandling af svåra ristningar, en skicklig och öfvad hand, samt, ofta nog framför allt, tid, vida vägnar rundare än den som i allmänhet bestås en vanlig forskare. Är en inskrift behäftad med något så dunkelt ställe, att vid den uppritning med hvit krita af ristningen, hvilken åtgärd alltid föregår aftryckningen, man icke mäktat få ställets runa eller runor oåterkalleligt klara för sig — nå väl: klappom, kringklappom dem då, bäst vi kunnom! Försöket är ju, i alla fall, oskadligt, ehuru afklappningens otillräcklighet vanligen just i samma mån träder i full dag, som ställets ristning utplånats och för blandats med villande sprickor och andra ojemnheter. Frestom likväl! Richard Dybeck.