Aftonbladet – 12 september 1872, sida 2

mellan sig och den obehaglige individ bol nyss lemnat. Jag kommer väl slutligen fram till sjön tänkte hon, oeh denna förmodan visade sig vara riktig, ty hon stod hastigt vid kanter af en jemn, klippt, bred gräsmatta, son sluttade ned till stranden af en liten vacke: sjö. En båt, full af hennes nåds gäster skulle just skjutas från land. Åh, här är ju ett ypperligt tillfälle at alldeles blifva qvitt lord Oaklands, tänkt hon, och då hon såg Hetty Bernard i båten, ro pade hon åt henne att hon gerna ville var: med, Åh, så ledsamt! utbrast denna; Tom sade just nyss att båten ej skulle bära en ende person tilll! Den är inte så särdeles säker, sedan dv kom med Hetty, anmärkte den unge herrn som kallades Tom; Åh,; du oartiga menniska! sade Hetty Nu skall jag minsann allsinte följa med Jag skall säga dig hvad vi skola göra, Lina Det finns den lilla allra sötaste båt i bad huset; Tom skall skjuta ut den åt oss, och den skola vi ha för oss sjelfva. Jag kar ro som en sjöman. Åh, just hvad jag önskade, utbrast Linz och klappade händerna. Tom gjorde några svaga invändningar men då fästmön genast började banna honom derför, lydde han beskedligt. Om båten kantrar och ni drunkna, så skyll inte på mig, bara, sade han. Fly, elake spåman! sade Hetty; och de båda flickorna rodde bort, sjungande: ro, gossar, ro. Hör du, Hetty, sade Lina, då de slutat sången, vi skola ej följa med den andra båten. Ser du, der den höga udden skjuter ut i vattnet? Vänd omkring der, och så se de oss ej. Riktigt! sade Hetty, och de svängde om udden. Sådan liten förtjusande ö! ropade båda på en gång. Som ligger i ett riktigt nät af neckrosor, tillade Hetty. Är det inte vackert? Ack, om vi hade några af de der blommorna!l Jag skall säga dig något, sade Lina frigt, du stiger ur här på stranden och