Aftonbladet – 10 september 1872, sida 3

tillgången på sågtimmer, emedan deras verk städer, värda många millioner rdr, skulle blifva alldeles värdelösa, om sågtimmer kom mer att tryta. Man vill lemna dessa sågverksegare rådrum att utarbeta något för slag i detta hänseende som kunde vara mera smakligt för skogsegaren, än skogskomitens förenämnde 2. Om emellertid sågverksegaren, som i detta fall har olika intresse med skogsegaren, skulle påyrkat 2:s antagande i befintligt skick, då hade korrespondenten haft skäl att erinra det beslutet icke varit särdeles egnadt att skingra deras misstroende, som i sällskapet velat se en propagånda fö r vissa mera ensidiga åsigter och intressen, Jag skulle haft mycken lust att belysa åtskilliga andra uppgifter i korrespondensen, hvari flera andra misstag förekommer; men det skulle endast blifva tröttande för Aftonbladets läsare. Det anser jag mig dock böra anmärka, för att visa huru litet förtroende man i allmänhet kan lemna åt korrespondentens uppgifter, att löjtnanten I. Berg — en af ledamöterna i sällskapets styrelse — icke är någon skogsegare, ännu mindre någon betydande sådan; att hr Thomåe — en annan ledamot — icke varit gjälen i Bräcke—Sundsvalls kommunikationsled. Han har, så vidt jag fått mig bekant, icke vidare haft med denna led något att bestyra än att han för många år sedan, innan fråga om jernvägar kunnat förevara, uppgjort planen till den, i sammanhang med planen, för den så kallade Jemtlandsleden, som skulle vara nästan oduglig. Långt ifrån att vara detta, har den en ganska stor trafik och lemnar full sysselsättning åt de fyra ångbåtar som på denna led begagnas, hvarom korrespondenten lätteligen bordt kunna erhålla fullt detaljerad kännedom. Att denna led med dess förträffliga vägar emellan sjöarne skulle blifva obehöflig, när jernväg fås, det kan blifva möjligt, ehuru icke sannolikt, ty de särskilda delarne af leden bli då hinder för jernvägen. Norrländing.