Aftonbladet – 10 september 1872, sida 2

oo SM BAB AA oo a sade kommunflyktingarnes utlemnande, och ck i synnerhet illa åt Jules Favre och rochu. Han erinrade med tillfredsställelse n Englands svar på yrkandet om utlemandet och yttrade, att England, der bonaartisterne funnit en fristad, äfven blifvit a tillflyktsort för kommunens anhängare. lutligen betonade talaren nödvändigheten f enighet i verksamheten för arbetsklasens frigörelse. Sedan kongressen formlien uttryckt sitt gillande af detta tal, uppistes generalrådets berättelse, som framöll de förföljelser, för hvilka den internaionella arbetareföreningen varit utsatt från wonarkernes, regeringarnas och äfven tidingspressens sida, och uppfordrade medemmarne att i arbetarnes sanna intresse ortfarande verka i samma riktning som hitills. Derefter antogs enhälligt följande reolution: I arbetsklassens i hela verlden amn uttrycka vi vår beundran för de kämars hjeltemod, hvilka stupat för folkets ättigheter, och sända en broderlig helsning ill alla, som ännu försmäkta i bojor. Stridigheterna vid fullmakternas pröfrande under de första sessionerna synas ha rarit temligen skarpa, och icke få medlemnar ha varit förbittrade på Marx för den stränghet, med hvilken ban härvid gått tillväga. På kongressen har han blifvit krafigt understödd af sin måg, Paul Lefargue rån Barcelona. Vid eftermiddagsmötet den 5, då frågan om generalrädet skulle afskaffas eller bibehållas var under diskussion, sökte Lefargue Adagalägga dess nödvändighet för Internationales existens. Guillaume leremot bekämpade generalrådets bibehållande, såsom varande af ingen nytta bvarken vid den ekonomiska striden genom arbetsinställningar eller vid den politiska striden genom revolutioner. Lefargues svarade, att om generalrådet icke kunnat uträtta allt hvad man egde rätt att vänta af detsamma, så berodde detta derpå, att det hade alltför liten makt. I allmänhet har Marx under hela mötet iakttagit en viss försigtig tillbakadragenhet, synbarligen dels för att derigenom afväpna sina motståndare, dels för att bättre kunna öfverse och leda det hela. Han har öfverlemnat presidiet dels ät tysken Gerhardt, dels åt fransmannen Ranvier. Han iär till och med hafva förklarat, att han snart ämnar helt och hållet draga sig tillbaka frän Internationale för att mera ostördt kurma afsluta ett filosofiskt arbete om socialismen, med hvilket han sedan flere är varit sysselsatt. Vid sammanträdet den 4 berättas en egendomlig episod ha förefallit. En amerikansk deputerad höll ett längre föredrag om familjens upplösning och den fria kärleken, Enligt arbetsordningen upprepades det på engelska hållna föredraget i tysk och fransk öfversättning. Carl Marx opponerade sig starkt mot talaren, hvarefter den sistnämnde uteslöts från kongressen med 48 röster mot 8, Om de sista dagarnes sammanträden saxnar man ännu alla detaljer; men af ett telegram af den 7 finna vi, att kongressen vid sitt sammanträde föregående dag beslutit att generalrädets säte skall förläggas från London till Newyork och att alla motspänstiga sektioner, d. v. s. de, som icka vilja underkasta sig generalrådets sessioner, skola upplösas. Häraf finner man att centralisationspartiet segrat. Hvad som föranledt beslutet att förlägga centralpunkten för Internationales verksamhet till Newyork är ännu obekant. Vid sammanträdet den 5 hade man beslutit att i en hemlig session diskutera en inbjudning från förbundsrådet i Amsterdam att efter kongressens afslutande hålla ett möte i deåna stad. Af ett i går ankommet telegram vill synas, som om inbjudningenr blifvit antagen. I Lyon har i början af förliden vecka förekommit ätskilliga oroligheter med anledning af regeringens påbud om Bterinsättande af de andliga lärare, som under omstörtningen 1870 och 1871 på ett lagstridigt sätt asattog från sina embeten. Den nyss ilsatte prefekten har befunnit sig i en kinkig ställning, enär icke blott stadens maire, Barodet, och största delen af municipalrådet motsatte sig denna åtgärd, utan äfven en del af borgerskapet på det ifrigaste protesterade mot de andliga lärarnes återinsättande. I Lyon har, som bekant, det röda elementet alltid spelat en framstående roll och beredt regeringen stora svårigheter. Den 2 September på förmiddagen höll municipalrådet ett möte, i hvilket majoriteten förklarade regeringens dekret stridande mot stadens intressen, Prefekten hade emellertid mottagit ett telegram från Trouville, i hvilket Thiers ålade honom att med energi upprätthälla ordningen och att med alla medel, som stodo till hans förfogande, förskaffa lagen aktning. Vid middagstiden församlade sig en stor skara män, qvinnor och barn framför rådhuset för att med ursinniga rop protestera mot presternas återinsättande som lärare. I den beryktade ar. betarförstaden La Croix Rousse skymfades presterne och anföllos med stenkastning, tills pöbelskarorna skingrades af militären. I flere skolor nekade de verldsliga föreståndarne att utlemna nycklarne, såvida de icke erhöllo befallning derom från mairen; en och annan föregai att nycklarne voro tappade. Emellertid hade prefekten låtit besätta alla hufvudgator och offentliga platser med militär, hvilka genast undertryckte alla försök till oväsen, Genom detta energiska uppträdande har det hittills lyckats honom att upprätthålla ordningen. Liberte vill veta, att mairen Barodet och hela municipalrådet skola ingifva sina afskedsansökningar, Konsuler. K. M:t har den 6 dennes utnämnt och förordnat till svensk-norsk generalkonsul i Wien bankiren Alfred von Kendler samt till svensk-norsk konsul i La Guayra handlanden Manuel A. Matos.