I tion) m. m. e — Hällristningar. Från Cimbrishamn skrif ve Ä hemmanet n:r 4 Jerrestad, tillhörigt åboe I Mårten Andersson, äro i dessa dagar upptäckt 7 st. hällristningar, bestående af drakskepp. P kusten något söder om staden på Cimbris by egor finnas flere vackra sådana. . 11 — Angusti månads kopparinvägning vid Fal al kronovåg utgjorde 1798 centner -36 Yråkoppa jallt af storgrufvemalm. s — Statistiska kongressen i Petersbur; 1 Jafslutades den 30 Augusti af storfurste: 1 I Konstantin. Sektionernas antal var fem ; Joch ämnena voro dem emellan fördelade så ratt den första förutom kongressens organi I sation hade att diskutera medicinalstatisti ken och frågan om de periodiska folkräk ningarne, Den andra sektionen sysselsatte ,Isig med befolkningsstatistiken, den tredje med I bergverksoch industristatistiken, den fjerde -J med handelsoch poststatistiken och slutli Igen den femte med kriminalstatistiken., Dess -Jutom nedsattes inom sektionerna sjelfva ut Iskott i och för behandling af vissa mera speciella ämnen, såsom sundhetsstatistiken m. fl., och de särskilda ländernas officiella delegerade höllo ännu några möten, som på visst sätt kunde kallas för en fortsättning af förkongressen. Den fråga, hvaråt man förnämligast egnade sin verksamhet vid de sista sammanträdena, var den om en s. k. permanent kommission till utarbetande af en allmän internationel statistik. Utskottet hade föreslagit att bland de officiella delegerade utse en sådan kommission, hvilken borde öfvervaka, att kongressens beslut verkligen komme till utförande i de resp. länderna, att de statistiska tabellverken öfver allt erhölle en viss öfverensstämmelse i ämnenas anordning och dylikt. Detta förslag framkallade en liflig diskussion i församlingen. Vissa delegerade bestredo kongressens befogenhet att skapa en sådan institution utan alla regeringars samtycke, andra betonade nödvändigheten af att alla stater voro representerade i kommissionen, då utförandet af besluten annars skulle vara mycket tvifvelaktigt, och åter andra yrkade, att hvarje stat åtminstone skulle hafva rätt att besätta en plats i den eventuella kommissionen. Efter en lång debatt blef emellertid utskottets förslag antaget med det af direktören för statistiska byrån i Preussen, dr Engel, föreslagna tillägget, att den en gång bildade permanenta kommissionen skulle ega att supplera sig sjelf med ledamöter från de stater, som ännu icke äro representerade inom densamma. Första sektionen sysselsatte sig i två sammanträden med frågan om de periodiska folkräkninarne. Det blef bestämdt, att man vid sådana icke skall uppgifva antalet af den infödda befolkningen (population de droit), icke heller af den befolkning, som är fast bosatt i landet (popula tion effectwe), utan af hela den folkmängd, som vid en viss tidpunkt finnes der (population de fait eller pråsente). Folkräkningarne borde, mente man, i regeln försiggå omkring den 1 December, emedan erfarenheten hade visat, att befolkningen vid den tiden vore mera stabel än synnerligast under sommarmånaderna; men då den officielle delegeraden för Brasilien erinrade, att förhållandet vore omvändt på södra halfklotet, och då det blef konstateradt, att denna erfarenhetssats icke heller håller streck i England och Nordamerika, beslöt man icke fastställa någon viss månad för folkräkningen, hvaremot det bestämdes, att den skall ega rum i alla länder de år, hvilkas tal ändas på noll. Den andra sektionen har likaledes vid två sam manträden diskuterat frågan om inregistreringen af den civila befolkningen. Man blef här ense om, att inregistreringen kunde åläggas såväl de kyrkliga som de borgerliga myndigheterna, att modrens ålder, antalet af de barn hon födt och hennes nationalitet skall nppgifvas å listorna. Vid dödsfall skall den aflidnes stånd och yrke tillika anföras; när det finnes barn under fem år, om de äro äkta eller oäkta födda. Vid äktenskaps inregistrering skall det noga aktgifvas på, om makarne äro beslägtade och, om så är, slägtskapsförhållandet antecknas. Den tredje sektionen nedsatte på dr Eugels förslag ett utskott, som uteslutande tog ihop med bergverksstatistiken, på det man så mycket lättare måtte komma till en egentlig industristatistik, hvilken för ögonblicket alldeles saknas. Man bestämde, att tabeller angående denua sak skulle upprättas minst hvart tionde år och belst samtidigt i alla stater. Förutom angifvande af fabrikernas storlek, arbetskrafterna och dylikt skall äfven totalsumman af utbetalda arbetslöner upptagas, dock så, att det skiljes mellan förvaltningspersonalen och de egentliga arbetarne. Den fjerde sektionen har, såsom nämndt. tagit hand om handelsoch poststatistiken. På Lewis (från London) förslag beslöt man att förorda ett gemensamt måttoch vigtsystem till lättnad för den internationella handölskemenakapen. Af femte sektionen framhölls en i alla länder likartad och regelbunden registrering af brottmålen såsom absolut nödvändig. rågan om fastställande af en gemensam nomenklatur för alla förbrytelser och lagöfverträdelser gat anledning till en lång och liflig debatt, men man kom till den öfvertygelsen, att en sådan icke kunde bringas till stånd, utan att man på samma gång fordrade genomgripande förändringar i de resp. staternas strafflagar, hvilket ansågs för en omöjlighet. Man beslöt att öfverlemna denna sak åt ett särskildt ntskott, som skall afgifva betänkande till kongressens nästa session. Mötesplatsen för nästa kongress är ännu icke bestämd. Ungern, Schweiz och Nordamerika hafva utfärdat inbjudningar; men det föreligger ingen underrättelse om, hvilket land som fått företrädet. — Rättelse. Bevakningsformulär i the European lära icke, såsom vi i går efter P. T. uppgåfvo, finnas att tillgå hos hr J. FT Samson ntan has hr Otto Samson (Drott